Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Infläta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760 INF
säges både för v. n. o. n. — Inflyltande, n.4.
o. Inflyllning, f. 2.
INFLÄTA, v. o. i. I) Fläta något in uti
eller emellan en sak. /. silkesband i harel. —
2) (fig.) a) Sätta något in uti eller emellan en
sak, på ett sätt, som liknar flätning.
Namn-chi/fern var i-d med blommor. — b) I en bok,
cn skrift o. s. v., tillfälligtvis och mera såsom
bisak införa något, som ej egentligen hör dit. I
Don Quixole äro många episoder i-de. — Äfv.
Fläta in (för alla bem.) — Inflätande, n. 4.
o. In flätning, f. 2.
INFOGA, v. a. 4. 4) Genom fogning inpassa.
/. en slen emellan tvenne andra. I. bottnen i
en tunna. — 2) (fig.) Införa, inpassa. — Äfv.
Foga in. — Infogande, n. 4. o.
Infog-ning, f. 2.
INFORDRA, v. a. 4. Begära att inbekomma.
Brukas i affärsspråket* och cmbetsmannastil. I.
betalning. I. utlåtande af ell embetsverk. —
Infordrande, n. 4. o. Infordring, f. 2.
INFORMATION, innfårrmatscbön, f. 3.
Undervisning.
INFORMATOR, innfårrmåtårr, m. 3. Enskilt
lärare, huslärare.
INFORMERA, innfårrmèra, v. a. 4. Undervisa.
INFOT, fnnföt, m. sing. (jäg.) Vildspår intill
ett stånd eller annat ställe, hvaromkring man
ringar.
INFRIA, v. a. 4. (i affärsspråket) Inlösa. I.
en skuldsedel. — Infriande, n. 4.
INFRYSA, v. n. 3. (böjes som Frysa) Säges
om något, som rundt omkring blir omgifvet af
ett fruset ämne, så att det ej kan röras ur stället.
Eli skepp, som infrusit. — Äfv. Frysa in.
. INFRYSANDE, n. 4. Händelsen, då något
infryser.
INFRYSNING, f. 2. 4) Se Infrysande. — 2)
Infruset tillstånd.
INFRÄTA. v. n. o. INFRÄTA SIG, v. r. 2.
Frätande intränga. — Äfv. Fräta in o. Fräta
in sig. — Infrälande, n. 4. o.
Infräl-ning, f. 2.
1NFUNDERA, innfunndèra, v. a. 4. (farm.)
Slå vatten på något växt- eller djurämnc, för att
upplösa det eller dcrur draga i vatten lösliga
beståndsdelar.
INFUSION, innfuschön, f. 3. (farm.)
Benämning på lösningen, som uppkommer, då vatten
blifvit slaget på något växt- eller djurämne, för
att upplösa det eller derur draga i vatten lösliga
beståndsdelar,
INFUSIONSDJUR, innfuschönsjür, n. 5.
Benämning på djur, som lefva i flytande ämnen och
äro så små, att de ej kunna skönjas med blotta
ögat. Kallas så. emedan de visa sig i stor mängd
uti vatten, hvari växt- och djurämnen äro
upplösta.
INFÄLLA, v. a. 2. Låta falla in. — Äfv.
Fälla in. — Infällande, n. A. o.
Infäll-ning, f. 2.
INFÄLLE. n. 4. Se Infall, 4.
INFÄSTA, v. a. 4. o. 2. Fästa något in uti
eller emellan. /. papper i en bok, emellan
bladen af cn bok. — Äfv. Fästa in. —
Infä-s lande, n. 4. o. Infäslning, f. 2.
INFÖDD, a. 2. Född i landet. Rikets i-a
befolkning. I. Svensk, Fransman, född i
Sverige, Frankrike. — Brukas ofta substanlivt. De
i-e. En i.
INFÖDING, m. 2. En, som är infödd i ett
hnd. l-arne i Amerika.
ING
INFÖDINGSRÄTT ell. 1NFÖDSLORÄTT, m.
sing. Se Indigenal.
INFÖR, fnnför o. innfö’r, prep. Framför, i
närvaro af (domare, myndighet, o. s. v.). /.
domaren, rätten. Slå i. konungen. Svära i.
altaret. i. Gud.
INFÖR, fnnför cll. INFÖRE, fnnföre, adv.
Inåt.
INFÖRA, v. a. 2. 4) Föra till det inre af elt
rum, ett ställe, o. s. v. I. säd i ladorna. —
2) Förflytta utrikes ifrån in i ett land. I. varor.
— 3) Göra, att något kommer i bruk. I. en sed,
cll bruk, ell mod. — 4) På ett eller annat sätt
laga, att en sak kommer in uti något. /. en
trådsände i nålsögat. I. en sond, bougie. — Syn.
Inträda, Insticka, Insätta. — 3) Anteckna; låta
inflyta i skrift, låta trycka. I. en post i en
räkning. I. någol i texten, i en not. I., tåla i.
något i en tidningsartikel. I. elt vilkor i
kontraktet. — 6) I. i ell sällskap, dil ledsaga
någon och göra honom bekant med dervarande
personer. I. någon i verldcn, leda en yngling eller
ung flicka på de första stegen i umgängsverlden.
I. någon talande, i skrift framställa någon så.
/. på teatern, i cn tcaterpjcs framställa en
personage. /. i bcsillning, i laga ordning sälta i
besittning. I. i boet, mcdbringa, med hafva
(förmögenhet) i boet, då man gifter sig. — Äfv. Föra
in (för alla bem.).
INFÖRANDE, n. 4. Handlingen, hvarigenom
någon eller något införes (i alla bem.).
INFÖRLIFVA, v. a. 4. (t. einverleibcn)
Förena någol mindre med ett större, så alt af begge
blifva ett. /. ell hemman med elt gods, en
provins med riket. I. ell folk med cll annat. —
Införlifvunde, n. 4.
INFÖRNING, f. 2. Se Införande.
INFÖRSEL, m. sing. 4) Införande af varor i
elt land. Värdet af i-n öfver stiger utförseln.
En vara tillåten lill i. — 2) I. kallas i
lagsprå-kct, då en fordringsägare genom laga utslag
erhåller sin fordran intagen såsom en del af
gälde-närens egendomsvärde eller lön.
INFÖRSKAFFA, v. a. 4. Förskaffa in (i
landet, staden, huset, o. s. v.). — Äfv. Förskaffa
i’n. — Införskaffande, n. 4. o.
Inför-skaffning, f. 2.
INFÖRSKRIFNING, f. 2. 4) Skrifvande till
utrikes ort, med begäran om öfversändning af en
vara. — 2) Varor, som införskrifvas eller blifvit
införskrifna. En stor i.
INFÖRSKRIFVA, v. a. 3. (böjes som
Skrifva) Skrifva till person å utrikes orl med
begäran om Öfversändning af någon vara. I. hudar
från Brasilien. — Äfv. Förskrifva in. —
Införs kr if v an de, n. 4.
INGALEDES, adv. (af Ingen och Led, sätt)
Se Ingalunda. Brukas föga.
INGALUNDA, adv. (af Ingen och gamla
ordet Lund, sätt) På intet sätt, för ingen del,
alldeles icke.
INGE, fnnjé. sammandraget af Ingifva.
INGEFÄRA, i’nngefä’ra, f. sing. Ällmänt
bekant krydda, utgörande roten af en tropisk växt
med samma namn. Zingibcr officinalc. — Dansk
I., växten Arum maculatum, hvars rot innehåller
en ganska skarp saft.
JNGEFÄRSSOCKER, n. sing. (kond.) Socker,
kokt med ingefära.
INGEN, fnng’n, m. o. f. INTET, fnntätl, n.
pron. a. o. s. (i plur. Inga) Icke någon, a)
(adjektiv) Ingen menniska. Intet ord. Han år i*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
