Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inackordera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762 INA
i en mängd i svenskan brukliga ord, hvilka
härleda sig ifrån latinet, antingen oförändradt, eller
förvandladt till il (framför l), till im (framför b,
m, p), till ir (framför r), och ger en nekande
betydelse åt det ord, hvarmed det är sammansatt,
L ex.: Inkapabel, oförmögen.
INACKORDERA, i nnackårrdéra, v. a. 4. 1. en
hos någon, träffa aftal med en person, att någon
emot viss öfverenskommen betalning får bo och
spisa hos honom. Vara i-d hos någon. —
Inackorderande, n. 4. o. Inackordering, f.2.
INADVERTENS, innaddvärrtä’nns, f. 3. (fr.
Inadverlance) Oaktsamhet, brist på nödig
uppmärksamhet.
INAKTIV, innacktfv, a. 2. Overksam. [-[In-actif.]-] {+[In-
actif.]+}
INAKTIVITET, innacklivilét, f. 3.
Overksamhet. [Inact —.]
INALIENABEL, –––––-nab’l, a. 2.
Oförytler-lig, oafhändelig.
INALLES, innålläss, adv. I det hela, i ett
som allt, sammantaget, sammanräknad!, i allo.
Del väger i. 100 pund.
INÄMOVIBEL,–––––-vi’b’l, a. 2. Säges om
embetsman. som ej godtyckligt kan afsättas.
INANDAS, fnnänndass, v. d. 4. Genom
ande-drägten insupa, indraga i lungan. I. en frisk,
skämd luft. — Inandande, n. 4. o.
Inandning, f. 2.
INARBETA, v. a. 4. Genom arbete förtjcna
in. Jag kan ej så läll i., hvad jag i dag
förlorat. — Vanligare Arbela Tn.
INAUGURERA, v. a. 4. Inviga.
INBAKA, v. a. 4. Lägga något slags ätligt i
deg, och låta denna bakas i ugn. I. frukter. —
Äfv. Baka Tn. — Inbakande, n. 4. o.
Inbak ning, f. 2.
INBEGREPP, fnnbegrépp, n. B. 4)
Inbegripande. Med i. af delta. — 2) Hvad som
inbe-gripes. Till hela sill i. I-el af allt della. —
Syn. Innehåll, Omfång.
INBEGRIPA, v. a. 3. (böjes som Gripa) Uti
sig innefatta. Den kristliga kärleken i-per
nästan alla dygder. — Part. pass. I-pen brukas
ofta nästan adjektivt och betyder: 4) Deruti
innefattad, med inberäknad, ej undantagen. Ilusel
derunder i-pet, ej i-pet. Alla inventarierna
voro i-pna under köpet. — 2) I. i, fördjupad,
försänkt i; stadd i ell. sysselsatt med något, som
upplager hela ens uppmärksamhet. 1. i studier.
Han var så i. i sin läsning, all han hvarken
hörde eller såg. — Inbegripande, n. 4.
INBEKOMMA, v. a. 3. (böjes som Komma)
Bekomma något, som inbetalas, ingifves, inlemnas,
inlevereras. — Äfv. Bekomma Tn. —
Inbekommande, n. 4.
INBEORDRA, v. a. 4. Gifva order att
begif-va sig in, att intåga. Konungen har i-l (till
staden) Södermanlands regemente lill
vakthållning. — Inbeordrande, n. 4.
1NBERGA. v. a. 4. Insamla i ladorna (hö
och säd). — Äfv. Berga Tn. — Inbcrgande,
n. 4. o. Inbergning, f. 2.
INBERÄKNÅ, v. a. 4. Räkna något med uti
ett helt, som består af flera delar. Bland
utgifterna år då äfven i-d reparationskostnaden.
— Part. pass. I-d brukas ofta i början af en
sats med efterföljande substantiv, i st. f.
konjunktion och verbet i finit modus, t. ex.: I-dl
hvad han vunnit, då äfven inberäknas &c. Det
ena i-dl med del andra, om det ena inberäknas
éec. — Inberåknande, n. 4.
INB
INBERÄTTA, v. a. 4. Ingifva, inlemna,
Insända berättelse om något. — Inberältande,
n. 4.
INBETALA, v. a. 4. Betala lill offentlig ell.
enskilt kassa. De summor, som blifvit i-lla till
kronan. Inga af de utestående fordringarna
hafva ännu blifvit i-lla. — Äfv. Belala Tn. —
Inbetalande, n. 4. o. Inbetalning, f. 2.
INBILDNING, se Inbillning.
INBILLA, v. a. 4. (t. einbilden) Intala någon
att tro, hvad som är falskt, utan grund. I.
någon en osanning. Man har i-l honom, att
han är en mäkta vis man. Låta i. sig någoL
(Talesätt) Del kan ni i. barn, bönder, sök ej att
inbilla mig någonting så orimligt. — L sig, v. r.
Intala sig sjelf alt tro något, som är falskt,
grundlöst. Han i-r sig, att han är en stor lärd.
Han i-r sig hafva sett del. (Talesätt) Hon i-r
sig någol, har nog hög tanke om sin person,
inbillar sig vara vacker eller att någon förälskat sig
i henne. — Syn. Föreställa sig. Se äfv. Tro. —
Part. pass. 1-d brukas nästan adjektivt, i bem.
af: Ulan verklig grund antagen, förmodad, trodd;
ej verklig. En i. varelse. Eli i-l nöje, l-e
farhågor. 1 ära. Eli i-l ondt. En i. sjukdom.
INBILLNING, f. 2. 4) Föreställning af
in-billningskraften; hvad man inbillar eller inbillat
sig. Göra sig ängsliga i-ar. Göra sig stora,
dåraktiga i-ar om sig sjelf. Han är full af
i. om sin lärdom, vishet, sina slora förljenster.
Slå bort den i-en. Han har fåll en i. i
huf-vudet. — Syn. Falsk föreställning, Falsk tanke.
Se f. ö. Villa. — 2) Se Inbillningskraft. (Ordspr.)
I-en är värre än pesten, föreställningen om en
sak är ofta värre än verkligheten.
INBILLNINGSFOSTER, n. B. Falsk
föreställning, alstrad genom inbillningskraften. — Syn. Se
Villa.
INBILLNINGSGÄFVA, f. 4. Se följ. ord.
INBILLNINGSKRAFT, f. sing. Förmågan att
föreställa sig föremål, som icke äro närvarande
för sinnena. Beprodukliv L, förmågan alt i
minnet återkalla bilder af föremål, sorn en gång varit
närvarande för sinnena. Produktiv ell.
Skapande L, förmågan alt sammansätta nya bilder, som
ej varit närvarande för sinnena; att efter behag
sammansätta delar, egenskaper, omständigheter lill
ett helt, hvaraf man icke i sinneverldcn haft
erfarenhet. Den skapande l-en kallas äfven
Bild-ningsgåfva, Diktgåfva, Fantasi. Liflig, stark,
lycklig i.
INBILLNINGSSJUK, a. 2. Som inbillar sig
vara sjuk.
INBILLNINGSSJUKA, f. 4. Inbillad sjukdom.
INBILLNINGSSPÖKE, n. 4. Se Hjernspöke.
INBILLNINGSVIS, adv. Genom, i
inbillningen.
1NBILSK, fnnbillsk, a. 2. Säges om den,
som tror sig äga fullkomligheter, dygder,
för-tjenster, dem han icke äger. En i. mcnniska.
— Man säger äfv. 1. karakter, själ. 1-a tankar.
INBILSKHET, f. 3. Böjelsen alt tillägga sig
fullkomligheler, dygder, förljenster, dem man icke
äger.
INBILSKT, adv. På elt inbilskt sätt, med
inbilskhet.
INBINDA, v. a. 3. (böjes som Binda) 4)
Genom bindning inneslula, omsluta. — 2)
Sammanhäfta de till ett tryckt eller skrifvet verk
hörande ark, eller äfven oskrifna pappersark, så att
deraf blifver en bok. Låta i. en bok, ell verk,
ell arbele, ett manuskript, o. s. v. — 3) /. namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
