Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hjertblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJE
någon af allt sitt h. Fästa sitt h. vid någon,
fatta varaktig tillgifvenhet, vänskap, k&rlek för
någon. Af h-t, af h-l gerna, af allt h., gerna,
mycket gerna. — c) Böjelse, håg, begär. fästa
sitt h. vid något, fatta mycken böjelse för,
intagas af begär efter något. Jag hade h. all slå
honom vid örat, god lust att .... — d)
Men-niskans vilja, såsom varande antingen god eller
ond. Hafva ell godt, elakt h., vara välvillig,
illvillig emot andra menniskor. Eli ädelt,
förträffligt, medlidsamt, känslofullt h. Hår dl, grymt,
känslolösl h. Jag hade icke h. derlill, jag
kände för mycket medlidande att göra det; det skulle
ångrat, smärtat mig för mycket alt hafva orsakat
en sådan sorg, ledsambet. o. s. v. Kan ni ha
h. all . . . .? vara nog hård all . . . .? Absolut
säges äfv.: Hafva h., elt godt, medlidsamt hjerla.
— Bildar sammansättningarna Englahjerla,
Tiger-hjerta. — e) Själens innersta, dess hemligaste
böjelser. Gud pröfvar, ransakar h-n. Gud ser
i h-t. Läsa i ens h. Tränga ända Ull djupet
af ens h. Det gläder mig i h-t. Tala af h-l,
uppriktigt. (Ordspr.) Hvaraf h-l fullt är, derom
talar munnen, man lalar helst om det, som
vanligen utgör ämnet för ens tankar. — Syn.
Själ, Sinne, Innersta. — f) Mod all trotsa faror.
Brukas för denna bem. föga, utom i
sammansättningarna Lejonhjeria, Harhjerta, samt i uttrycket:
Hafva h-l på rätta stället, vara modig,
oförfärad. — g) Del innersta af något. / h-l af riket.
— h) Milt h., milt h. lilla brukas som smekord
till en älskad person. — 3) Säges om vissa
smycken, prydnader, som hafva formen af ett hjerta.
Ell h. af guld. Sammansättningsvis Guld-,
Silf-verhjerta. — Hjerlans, gam. geniliv. Brukas
i förtroligt tal, deh som adverb, dels som
adjektiv, t. ex.: H. gerna, mycket g. H. vacker, ful,
dum, god, elak, trött, ganska vacker &c. H.
kär, ganska älskad; äfven (substanlivt; gam., nu
skämtv.) älskarinna, t. ex.: Din h-ns kär. H.
glädje, fröjd, lusl, hjerlllg glädje &c. B. sorg,
djup sorg. H. vän, innerligt afhållen vän. H.
broder, hjertligt älskad broder. Af h. grund,
på det hjertligaste, l. ex.: Skratta af h. grund.
— Ss. Hjerlformig, -lik.
HJERTBLAD. n. S. (bot.) i) Benämning på
hvari och ell af de första, närmast roten varande
blad, som ligga färdigbildade i fröet Ull en växt
och omedelbart derifrån uppskjuta. — 2) Se
Slål-terörl. Hjerlbär.
HJERTBLADSSTÄNGEL, m. 2. pl. -
stänglar. (bot.) Växtdel i ell frö, som vid groningen
utvecklar sig uppåt och höjer hjertbladen öfver
jorden.
HJERTBLADSVÄXT, f. 3. (bol.) Växt,
försedd med hjertblad.
BJERTBLOD. n. o. m. sing. Blod, som
finnes i hjertat på menniska eller djur. (Fig.) Vilja
se ens h., vilja taga llfvet af honom.
HJERTBRÅCK, n. 5. (med.) Ujertats
onaturliga läge, då del genom en öppning på
mellangärdet trängt ned i bukhålan.
HJERTBULT, m. 2. Bult, som sammanhåller
fram- och bakvagnen på elt fordon.
HJERTBÄR. n. 6. örten Convallaria bifolia.
HJERTEGRYN eller HJERTEKORN. n. 3.
(fam.) Smekord till en hustru, älskarinna eller
ung flicka.
HJERTELAG, n. 3. Se Sinnelag.
HJERTELIG, m. fl., se Hjerllig, m. fl.
HJERTER, jä’rrt’r, m. 3. 4) Benämning på
de kort i en kortlek, som äro tecknade med röda
HJE 699
figurer, liknande bjertan. Spela i h. Hvad Ar
del i trumf? H. — 2) Hvarje särskilt af dessa
kort. En h. Många h. — Sammansåttes med
hvarje af dessa särskilla kort, t. ex. H-åtla,
-nia, -Ha, -knekt, -dam, -kung, -äss.
HJERTFRÄTANDE, a. 4. (fig.) I högsta grad
smärtande, så atl lifskrafterna deraf lida. H.sorg.
BJERTGROP, f. 2. 4) (anat.) Del ställe på
menniskokroppen, der bröstbenet slutar, på ömse
sidor omgifvel af de snedl nedgående
bröstkotorna. — 2) (fig. fam.) Det innersta af hjertat.
Känna något ända in i h-en.
HJERTHINNA, f. 4. Se Hjerlsäck.
HJERTHJUL, n. 3. (urm.) Mellanbjulet i elt
slagur.
HJERTINNERLIG, järrtfnnrlig, a. 2. (fam.)
Innerligt bjertlig.
HJERTINNERLIGHET, f. 3. (fam.) Innerlig
hjertlighet.
HJERTKAMMARE, m. 2. pl. — kamrar.
(anal.) Benämning på tvenne afdelnlngar I
hjertat, Högra H-n, ur hvilken blodet föres till
lungorna, hvarifrån det återvänder till Venslra H-n,
ur hvilken det genom den stora slagådern, kallad
Aorta, drifves ul i hela kroppen, för att sedan
genom blodådrorna ålerledas till högra
bjertkam-maren och ånyo börja slit omlopp.
HJERTKLAPPNING, f. 2. Hjertats llfliga och
kännbara klappande, förorsakadt af feber, starka
passioner, sinnesrörelser, stark kroppsrörelse och
betsande drycker. Hafva h.
HJERTKLÄMN1NG, f. 2. Svår ängslan,
åtföljd af en obehaglig känsla 1 hjertat, förorsakad
deraf, att dess fria lifsverksamhel i mer eller
mindre mån är hämmad.
HJERTLIG, a. 2. 4) Full af sann och
uppriktig välvilja. Han är myckel h. — 2) (om sak)
Som går af hjertat, ganska liflig. H-a
välönskningar. Ell h-l hal. H. sorg, glädje, vänskap.
— Skrifves äfv. Hjertelig.
HJERTLIGEN, adv. Se Hjerlligl.
HJERTLIGHET, f. 3. Sann och uppriktig
känsla. Med h. emollaga någon. Tala med h.
Tvifla ej på h-en af hans vänskap.
HJERTLIGT. adv. Med hjertlighet, af hjertat.
H. älska, hala. H. gerna. H.glad,nöjd, förargad.
HJERTLÖS. a. 2. Ulan hjerta. känsla,
medlidande. En h. menniska. Ell h-t
handlingssätt. — Syn. Se Känslolös.
HJERTLÖSHET, f. 3. Egenskapen att vara
hjertlös. — Syn. Se Känslolöshet.
HJERTMUSSLA, f. i. Elt slags mussla. 3
tum lång, hjerlformig, kullrig, slät, rödbrun.
Iso-cardia cor.
HJERTNJUPEN, a. 2. neulr. - et. (fam.)
4) Säges om den, som har elt ömt hjerla, lätt
blir förälskad, rörd. Vara mycket h. Han dr
inte h. af sig, är hårdsinl. — 2) Flat,
eftergif-ven. Var inte så h. emot honom. — 3) Som
uttrycker, tillkännagifver hjertnjupenbet. H-pna
ord, blickar, miner.
HJERTMUPENHET, f. 3. (fam.) 4)
Egenskapen, alt vara hjerlnjupen. — 2) Ömma känslor,
kärlighet.
HJERTPULSÅDER. f. sing. (anat.) Se Aorta.
HJERTQVAL. n. 3. Hjertfrälande qval.
HJERTROT. f. 3. pl. — rötter. 4)
Hufvud-roten på ell träd. — 2) (fig.) Det innersta af
hjertal. Det skär mig ända in i h-en.
HJERTRÖRANDE, a. 4. Som röror hjertat,
rörande, bevekande. — Syn. Se Rörande. —
Adv. På ell rörande, bevekligt sätt. Tala h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
