Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Geometrisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604
GEO
GET
GEOMETRISK, jeométrissk, a. 2. Sorn
till-bör eller har afseende på geornetrien.
GEOMETRISKT, adv. I geometriskt
afseende; efter geometriens reglor.
GEORGINA, jeårrjfna, f. i. Se Dahlia.
G ER AI), jerad, adv. (t. gerade) Rakt fram.
GERANIUM, jeråniumm, n. 3. pl. geranier.
Se Storlin äf.
GERD, se Gärd.
GERIDON, geridön, m. 3. (fr. Guéridon)
Fotställning för ljusstakar.
GERMANISM, järrmani ssm, m. 3. Tysk
språkegenhet.
GE RNA, jä’rna, adv. (kornpar. Hellre, superi.
Helst) i) Med nöje, ulan ovilja. G. göra något.
Han läser g. Jag ser honom g. Jag skulle
g. velat, göra det. Del gör jag icke g. Jag
vill g. följa med dig dil. Alll för g Ehuru
g. jag ville, kan jag ej. — 2) Uttrycker öndtan,
åtrå, begär. Han vill g. ha vackra åkdon.
Han vill g. berömmas. Jag vill g bo här.
Jag ville g. vela, om .... Jag vill g.
hoppas, all ... . Se g., lycka om, l. ex.: Han
ser g., att man krusar för honom. G. höra,
tycka om att höra. (Fam.) Hon dansar så g.
som hon lefver, är ytterst begifven på att dansa.
(Pop. o. farn.l Se g. ut, se begärlig, lyslen ul. —
3) Ulan svårighet, lätt. Del händer icke g. Del
djuret lefver icke g. i vårt klimat. Den örten
växer g. på ängar. Den träsorlcn är g.
mask-stungen. Sött vin surnar g. Jag skulle g.
kunnat fånga flera tjog. Del Iror jag g. Han
fins ej g. hemma. Del är ej g. möjligt. —
Syn. Se Läll. — 4) Brukas stundom, då man i
en vänlig, halfl bedjande lon vill gifva någon en
befallning. HÖr, min gosse, du kan g. gå efter
hallen åt mig. [Gärna.)
GERNING, jä’rninng, f. 2. 4) Händelsen,
omständigheten, alt något göres. Brukas mest i
moralisk mening. En vacker, ädel, god g. Göra
en god g. Då del kommer lill y-en, när det
skall göras, verkställas. Taga, erlappa å bar g.,
vid sjelfva gcrningcns begående. På färsk g.,
slrax efter det gerningen blifvit begången. Hvad
han gör, är gjord g., göres ordentligt, så alt
det ej behöfver göras om. (Talesätt) Det är gjord
g., kan ej mera göras om. (Ordspråk) Gjord g»
har ingen återvändo, se Återvändo. Goda
g-ar, sådana handlingar, hvarigenom man hjelpcr,
bistår, räddar, understöder andra menniskor. —
2) (pop.) Göromål.
GERNINGSLÖS, a. 2. (pop.) Sysslolös.
GERN1NGSKARL, m. 2. (pop.) Arbetskarl,
dagsverkare.
GERNINGSMAN, m. S. pl. — män. 4) Den,
som begått en gerning. Eli svårt brott har
blifvit begångel. men g-nen är ännu icke upptäckt.
— 2) En af inbyggarne i en landtförsamling
antagen handtverkare.
GERNINGSÖRE, n. 4. Den skatt, som
erlägges af gerningsmän (bem. 2).
GERS, jerrs, m. 2. Fisk af de Taggfeniga,
8 tum lång, brungrön, med glänsande hufvud.
Perca cernua.
GERTRUDSGÄDDA, f. 4. (fisk.) Se Isgädda.
GESANDT, jesånnt, m. 3. (I.) Sändebud.
GESCHIEBEN, geschi b’n, pl. (tyskt ord; geol.)
Benämning på de stora klippblock och stenar, som
finnas kringströdda på Skandinaviens södra del, på
jordytan eller bergen.
GESCHWORNER, geschvånfr, m. 6. (tyskt
ord: betyder egentl. Edsvuren person) Embetsman,
hvilken det tillhör all i bergslagen hafva inseende
vid grufarbetet, så att det drifves efter behöriga
grunder och i enlighet med författningar. [-[Ge-svorner.]-] {+[Ge-
svorner.]+}
G ESS. jcss, n. 3. (i musik) Noten G, sänkt
cn half ton.
GEST, schässt, m. 3. (fr. Gesle. af lat. Gestus)
Åtbörd, isynnerhet med armar och händer.
GESTALT, jcstållt, m. 3. (I.) 1) Se Form,
4 o. 6, b, samt Figur, 5 o. 6. G-en af ett djur,
en menniska. Antaga olika g-er. Visa sig,
framträda under mångahanda g-er. Jag såg
en g. smyga på afslånd i mörkret. — Syn.
Form, Figur, Skapnad, Skepnad, Skepelse,
Bildning, Utseende.
GESTALTA SIG, jeslållta, v. r. Antaga viss
form, visst utseende, viss vändning, visst
skaplyn-ne, viss beskaffenhet. Man får se, huru
sakerna g. sig. — Nytt ord, lånadl af det tyska sich.
gestalten och brukadl endast i skrift, mest i
litterär stil, stundom äfv. skämtvis.
GESTIKULAT1ON, schässlikulalschön, f. 3.
Uttryckande af känslor genum åtbörder.
Åtbördande. [—cul—.]
GESTIKULERA, schässtikulcra, v. n. 4.
Uttrycka sina känslor eller tankar genom åtbörder.
Åtbörda sig. [— cul —.]
GESVADER, gcsvåd’r, m. 3. pl. gesvadrar.
(gam. krigsv.) Sqvadron.
GESVIND, jesvfnnd, a. 2. (t. geschwind)
Snabb, hastig. G-a rör, antändningsrör af bleck,
tenn eller vass för kanoner. G-a skoll, patroner.
— Syn. Se Hastig. [—int.]
GESVINDT, gesvi nnt, adv. o. int. Snabbt,
fort. J.ål del gå g. G. nu! — Syn. Sc Fort.
GESVORNÉR, se Gcschworner.
GESÄLL, jesä II, m. 3. (t. Gesell, kamrat,
Handlverksarbetare, som genomgått läroåren och
blifvit behörigt utskrifven ur läran. Se äfv.
Old-gesäll och Verkgesäll. (Gesell.)
GESÄLLBOK, jesä llbök, f. 3. pl. — böcker.
Den anteckningsbok, som hvarje gesäll måste
medföra på sina vandringar, då han reser på
profession.
GESÄLLPASS, n. 3. Pass, som meddelas en
gesäll af embclcl i den stad, hvarifrån han reser
på profession.
GESÄLLÅR, n. 3. pl. Den lid, som en
handi-verksarbetarc måale vara gesäll, innan han far
blifva mästare. Äfv. Gesälllid.
GET, f. 3. pl. geller. 4) Slägle af de
Idislan-de djuren, med platta, bågformiga horn, långt,
slätt hår och ofta skägg. Capra. Angorisk G.,
se Angoraget. Egyptisk G., med långa,
hängande öron och spenar. (Ordspr.) G-en gnager, der
hon är bunden, hvar och en söker gerna födan,
der hon är närmast. — Se f. ö. Kaschmirsgel,
Stenget, Rezoarbock. — 2) Honan af gclslägteu
— 3) (bibi.) Getterna, de ogudaktige eller
fördömde. — Sa. G-herde, -hus, -hår,
-killin g, -klöf, -kött, -lort, -mjölk, -ost,
-skinn, -slägle, -Iräck.
GETABOCK, m. 2. Hanen af getslägtet. —
Vanligen säges endast Bock, om man ej särskilt
vill beteckna, att del är en bock af del vanliga
getslägtet (till skilnad ifrån Stenbock, m. fl).
GETAPEL, m. 2. pl. — aplar. Ett litet
träd, som förekommer i skogsängar och hagar,
med hård, gulaklig ved, hvilken nyttjas till
smärre snickare- och svarfvare-arbelen, med blad som
vildapel, och taggiga qvistar i ändan, små
grönaktiga blommor, flockvis sittande på stammen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
