Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Genfärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59» GEN GEN
GENFÄRD, jènrå’rd, c. 3. Syn, uppenbarelse
af en aflidcn persons vålnad. (Egentl.: Återkomst.)
GENGÅFVA, f. 4. Gåfva, som af erkänsla
gifves en person, af hvilken man förut fått en
sådan. (Ordspr.) Genom gåfvor och g-fvor
varar vänskapen längst, ömsesidiga gåfvor stärka
vänskapen.
GENGÅNGARE, m. 5. Afliden person, som
går igen, d. v. s. hvars vålnad visar sig för
efler-lefvandc. — Syn. Spöke, Vålnad, Skugga.
GENGÄLD, c. sing. (gam.) Se Återbetalning.
GENGÄRD, m. 3. Så kallades i fordna tider
den årliga skatten och sammanskottet till
konungens och hans hoffolks underhåll på deras resor
genom landet.
GENI, scheni’, n. 3. (fr. Génie af lat. Genius)
1) Snille. — 2) Snillrik person.
GENIALISK, scheniålissk, a. 2. (t. genialisch
af lat. Genialis) 1) (om person) Som i sina verk
visar prof på snille. En g. författare. — 2) (om
sak) Som röjer, uttrycker, tillkännagifver snille.
EU g-t arbete. — Syn. Snillrik.
GENIALITET, schenialitét, f. sing. (t.
Geni-ali lät) Egenskapen att vara genialisk.
GENICORPS, scheni’kå’r, m. 3. Se
Ingeniör-corps. Jfr. Corps.
GENIOFFICER, schenfåfliser, m. pl. —
officerare. Officer, som tillhör Ingeniörcorpsen.
GENITIV, jenitfv, m. 3. (gram.) Andra
kasus i den latinska och efter denna bildade
språkläror. Tillhörighetsställning. I svenskan
betecknas genitiven genom elt vid ordets slut tillagdt
s, t. ex.: Solens värme. [— tiC — livus.]
GENITIV, a. 2. (gram.) Som har afseende
på eller utmärker genitiv. G. ändelse.
GENIUS, jéniuss, m. pl. genier, (lat.) 4)
Skyddsande. — 2) Anda, lynne. EU språks g,
GENKÄRLEK, jèntjä rlek, m. sing. Kärlek,
bvarmed en annans kärlek besvaras. Kärlek
fordrar g.
GENLJUD, n. 3. Se Eko (alla bem.). Gifva g.
GENLJUDA, v. n. 3. (böjes som Ljuda)
Gifva eko, återljuda. Jfr. Eko.
GENMÄLA, v. a. 2. Impf. Genmälle. Sup.
Genmält, (af gamla verbet Mæla, tala, säga och
Gegn, emot) Svara på argument, inkast,
beskyllning, o. s. v. Brukas mest i berättelser om
forntida händelser, i fornsagor, o. s. v., äfv. stundom
i romanstil.
GENMÄLE, n. 4. (i fornspråket Gagnmæle)
4) Svar på beskyllning, o. s. v. Jfr. Genmäla. —
2) (i lagslil) Molbeskyllning, sorn man till svar
på en beskyllning förebringar.
GENOM, IGENOM, prep. 4) Betecknar
rörelse tvärs fram ifrån ena ändan eller sidan af elt
föremål till den andra. Slicka svärdet igenom
lifvet på någon. Kulan gick tvärs igenom
brädet. Fara, löpa genom staden. Gå midt
igenom skogen. Bana sig väg midt igenom
den fiendlliga krigshären. Lågan slog ul
genom alla fönster. — 2) Uttrycker en fortgående
handling, verkning ifrån början af en viss tid till
slutet deraf. Verkningarne af denna
oförslån-diga politik läto känna sig igenom hela
följande epok. En oro går g. liden. — För
denna bem. sättes ordet oftast efter sitt nomen,
t. ex.: Del har nu regnal hela dagen igenom.
Hela årel, hela tiden, hela terminen igenom
har han varit sjuk. — Syn. Under. — 3)
Bemärker orsak, medel eller verktyg (antingen
person eller sak). Jag har blifvit lycklig g. min
broder. G. sin huslru är han min slägting.
Man blir lärd g. flit. Lycklig g. dygden. G.
delta bref fick jag stor tröst. G. hoppet
mildras olyckan. G. del man arbetar, undviker
man många frestelser. — Syn. Medelst,
Förme-delst. Med, Af. — Adv. 4) Tvärs fram ifrån
ena ändan eller sidan till den andra. Skottet gick
igenom, gick helt och hållet i., tvärs i. Del
har slopat i. Bläcket slår i. Del lyser igenom.
— 2) Framför adjekliver och vissa adverber
betyder G. detsamma som: Ganska. Hon är en
g. god menniska. G. artig, glad, ärlig,
ledsen, sjuk. Del är så g. väl emellan dem.
Uppföra sig g. hederligi. (Uti Isländskan nyttjas
Gagn, igenom, på samma sätt, t. ex.: Gagnlæror,
genom lärd.) — 1 sammanställning med vissa
adjektiver förlorar G. tonen och sammanskrifves
då med dem, t. ex.: Genomvåt, Genomvärm,
Genomkall, m. fl. Se dessa här nedan. — I
sammansättningar med vcrber bibringar G. dessa
följande bemärkelser: a) Rörelse från ena ändan
eller sidan af ell föremål till den andra, l. ex.:
Genombryta, Genomskära, Genomborra, Genomgå,
Genomfara, m. fl. — b) Begreppet af fullkomlig
verkställighet, fullbordande, t. ex.: Gcnombaka,
Genomkoka, Genomtänka, Genomföra,
Anm. Genom, förkorladl af Igenom, heter i
fornspråket / gegnum, är således prep. I med
substantiv i plur. — Hvad beträffar del
skiljaktiga bruket af Genom och /genom, märkes
i allmänhet följande: Genom brukas: 4) såsom
preposilion: a) för bem. 4, då föregående ordet
slutas på en vokal, samt äfven eljest, då
meningen uttrycker häftig rörelse, stor
skyndsam-hel, o. s. v., om ock föregående ordet ändas
med konsonant; — b) för bem. 2 endast, da del
går före sill substantiv, äfven då omvexlande
med Igenom, alltefter föregående ords
slulbok-slaf; — e) alltid för bem. 3, der /genom icko
kan nyttjas. — 2) Såsom adverb: alltid för
bem. 2, hvaremot det aldrig förekommer för
bem. 4. — Igenom nyttjas: 4) såsom prep.: a)
för bem. 4, da föregående ord slutas på en
konsonant, dock med vissa tillfälliga undanlag; sa
här ofvan Genom, 4, a; — b) för bem. 2 alltid,
då del följer efter sitt substantiv; se f. Ö. bär
ofvan. — 2) Såsom adverb: alltid för bem. 1;
deremot aldrig för bem. 2.
GENOMBAKA, v. a. 4. Fullkomligt baka
något, så alt dc inre delarne äro lika väl
gräddade som de yttre. Brukas mest i particip passiv
Genombak ad.
GENOMBARKA, v. a. 4. Fullkomligt barka
(hudar). — Brukas mest i particip passiv
Ge-nombarkad, hvilket äfven nyttjas adjeklivt i
samma mening som Genomdrifven (se d. o ).
GENOMBASA, v. a. 4. Basa någon, så
mycket han tål. — Part. pass. Genombasad
brukas äfv. adjeklivt, i samma betydelse som
Genomdrifven (se d. o.).
GENOMBITA, v. a. 3. (böjes som Bila) Bita
så, att beltet går tvärs igenom. — Vanligare
Bila igenom. — Pari. pass. Genom bilen
brukas äfv. adjeklivt i samma betydelse som
Genomdrifven (se d. o.).
GENOMBLIXTRA, v. a. 4. Genomtränga aom
en blixt.
GENOMBLÅSA, v. a. 2. 4) Blåsa tvärs
igenom. Brukas mest i part. pass. Vi äro alldeles
g-sla af den kalla nordanvinden. — 2) På elt
biåsinstrument för Öfning skull utföra ell
musikstycke från början till slut. — Vanligare Blåsa
igenom.
GENOMBLÄDDRA, v. a. 4. Bläddra i något
ända från början till slut. G. en bok. — Äfv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
