- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
528

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Följdriktighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S28 FÖL

i litterär stil. — Syn. Konscqvent, Följdenlig.
f- rigtig.]

FÖLJDRIKTIGHET, f. 5. Egenskapen att
vara följdriktig. — Syn. Konseqvens,
FÖljdenlig-hct. [- rigt —

FÖLJDRIKTIGT, adv. På clt följdriktigt sätt.
— Syn. Konscqvent, Följdeniigt. [- rigtigt.]

FÖLJDVÄSENDTLIG, a. 2. (fil.) F. egenskap,
som är grundad i en grundväsendtlig ell.
ursprunglig och ur den kan härledas. Kallas äfv. Härledd.

FÖLJE, n. 4. 1) Samteliga de personer, som
till hedersbevisning åtfölja någon högre person.
Furslen resle med stort f. — Syn. Svit,
Med-följe, Åtföljande. — 2) Sällskap. Göra någon f.
Hafva någon i f. med sig. (Fig.) Hafva i f.,
verka, åstadkomma, medföra, t. ex.: Det kan
hafva mycket ondt i f. med sig. — Syn. Se
Sällskap. — 3) Hop af dåliga, elaka, föraktliga,
eländiga menniskor. Kör ut hela f-l. (Iron.)
Del är just ett vackert f.! Eli elakt f.! —
Syn. Se Pack. — I ell. lill f. af, advcrbialt
uttryck, som betyder: Såsom en följd af. I, lill
f. af författningen. Till f. af denna order, af
er skr if velse. I f. af delta beslut. I, lill f.
deraf, häraf, hvaraf. — Syn. I följd af, På
grund af, I anledning af.

FÖLJESLAGARE, m. 6. Man eller gosse,
som gör någon följe. — Syn. Medföljare,
Beled-sagare. Ledsagare.

FÖLJESLAGARINNA eller
FÖLJESLAGER-SKA, f. 1. Qvinna, som gör någon följe. — Syn.
Ledsagarinna, Ledsagerska.

FÖLJETONG, fölljetå’nng, m. 3. Afskild plats
nederst på sidorna af ett tidningsblad, der
romaner, noveller och hvarjehanda litterära och vittra
uppsatser inrymmas.

FÖLNING, f. 2. Händelsen, då ett sto fålar.

FÖLSTINN, a. 2. (om ston) Drägtig. [-stind.]
FÖLSTO. n. 4. Drägtigt sto; äfv. sto, som
har ännu diande fålunge.

FÖLUNGE, se Fålunge.

FÖNSTER, n. 5. (af lat. Feneslra) 4)
öppning på vägg eller tak af ett bus, för att insläppa
dagsljus och luft. Högt, lågt, fyrkantigi, rundl,
ovall f. Silta, slå vid f-lrel. Slicka ut
huf-vudel, lilla ut igenom f-lrel. Kasta, gå, hoppa
ut igenom f-tret. — Bildar flera
sammansättningar, såsom: Byggnings-, Kyrk-, Slotts-, Sals-,
Förmaks-, Tak-, Dörrfönster, m. fl. — Syn.
Fönsteröppning. — 2) Säges äfv. om dylika
Öppningar på skepp, vagnar, drifbänkar, m. m. — Har
sammansättningarna Vagns-, Drifbänksfönsler, o.
s. v. — 3) Båge af trä med isiltandc glas, som
är inpassad i en dylik öppning, och vanligen så gjord,
all den kan öppnas eller tillslutas, för att efter
behag utestänga eller insläppa yttre luften. Dubbla f.
Öppna, slänga, tillsluta ell f. Det faltas flera
rutor i detta f. (Fig. bibi.) Himmelens f.
öppnades, ell starkt regn började. — Har
sammansättningarna: Diibbelfönsler och Innanfönster. —
4) Glasruta i en fönsterbåge. Isälta f., sätta
glasrutor i fönsterbågar. Slå sönder ell f. —
Syn. Fönsterruta. — 5) (anat.) Benämning på en
liten del i trumhålan uti örat.

FÖNSTERAFGIFT, f. 3. Afgift, som af
husägare i vissa länder, t. ex. England, för hvarje
fönster i ett hus, erlägges lill staten.

FÖNSTERBESLAG, n. 5. Jernbeslag, som
sammanhåller delarna af en fönsterbåge.

FÖNSTERBLY, n. sing. Genom blyvind i
tunna remsor utdraget bly, hvarmed små
glasrutor sammanfogas med hvarandra.

FÖN

FÖNSTERBRÄDE, n. 4. Bräde, som
ofvan-till beläcker en fönsterläning.

FÖNSTERBÅGE, m. 2. pl. — bågar. Den
infattning af trä. som omsluter glasrutorna i ell
fönster (bem. 3).

FÖNSTERDRAG, n. 3. Luftdrag genom ell
otätt fönster.

FÖNSTERDYNA, f. 4. Liten dyna, som Jäg—
ges på ett fönsterbräde, för alt hvila armbågen på.

FÖNSTERFÖRDJUPNING, f. 2. Fördjupning
i en mur för ett fönster. — Syn. Fönsternisch,
Fönstersmyg.

FÖNSTERFÖRHÄNGE, n. 4. (föga brukl.) Se
Fönstergardin.

FÖNSTERGALLER, n. S. Jerngaller,
hvarmed vissa fönster äro försedda, för all afhålla
tjufvar, hindra rymning, o. s. v.

FÖNSTERGARDIN,––––-in, m. 3. Gardin
(se d. o.), uppsatt för ett fönster, för alt mildra
den alltför skarpa dager, som eljest skulle infalla
uppifrån.

FÖNSTERGLAS, n. 5. Sådant glas, som
begagnas att sätta i fönster.

FÖNSTERGLUGG, m. 2. Glugg med isall
glasruta.

FÖNSTERHAKE, m. 2. pl. — hakar. Hake
antingen på fönsterposten eller på sidorna af
fönsterkarmen, hvarvid medelst en motsvarande haspc
ett fönster (bem. 3) fasthållcs vid ramen fast och
stadigt. Jfr. Fönsterhaspe.

FÖNSTERHASPE, m. 2. pl. — haspar.
Ha-spe vid kanten af en fönsterbåge, som nedfälles
på en i fönsterposten eller karmen sittande,
mot-svarfg hake, för att hålla fönstret säkert tillstängdi
eller förekomma, alt det far af och an, när det
står öppet.

FÖNSTERIS, m. 2. Is, som vintertiden utaf
immen bildar sig på insidan af fönsterrutor.

FÖNSTERJERN, n. S. 4) Benämning på smala
jerntenar, som lill skydd äro fästade tvärs öfver
blyfönster. — 2) Se Fönsterbeslag.

FÖNSTERKARM, m. 2. Den ram af trä, som
insättcs i en fönsteröppning och betäckcr kanterna
deraf upptill, nedtill och på sidorna. Kallas äfv.
Fönsterram.

FÖNSTERKITT, n. 5. Kitt, hvarmed
fönsterrutor fästas i sin infattning (fönsterbågen).

FÖNSTERKORS, n. 3. Det kors, som utgörcs
utaf mellanbalken (fönsterposten) och tvärträel i
en fönsterram.

FÖNSTERLIST, c. 3. Tunn list af trä eller
jernblcck, tält ofvanför eller nedanför en
fönsteröppning, på yttre sidan, för att hindra regn alt
tränga in.

FÖNSTERLUCKA, f. 4. 4) Så kallas
hvar-dera af de tvenne luckor utanför ett fönster, en
på hvardera sidan, som om dagen äro uppslagna
och Täslade på sidorna vid väggen, men för
nattetid stängas, så att de betäcka och skydda fönstret
för våldsverkan och hindra utanför varande att sc
in derigenom. — 2) Benämning på dylika luckor,
hvarmed fönsler innantill slängas, varande
antingen lösa eller fastgjorda på sidan om fönstret.
— 3) Liten väderlucka på ett fönster, som kan
Öppnas inål, ulan att sjelfva fönstret behöfver
öppnas.

FÖNSTERLUFT, m. 3. Se Fönsteröppning.

FÖNSTERLÄNA, f. 4. ell. FÖNSTERLÄNING.
f. 2. Muren eller väggen under ett fönster ned
till golfvcl.

FÖNSTERPANEL,–––––él, m. 3. Panel
nedanför ett fönster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free