Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Felkast ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 FEL
FELKAST, n. 5. 4) Kast, som ej träffar
målet, eller träffar det, men utan åsyftad verkan,
l. ei. vid kägelslagning. — 2) Kast, som ej gifver
träff, t. ex. vid lärningspel.
FELONI, - - ni’, f. 3. En vasalls otrohet emot
sin länsherre eller Öfverträdelse af sina
förbindelser emot honom.
FELP, fällp, m. 3. (ilal. Felpa) En väfnad
af silke, hvarmed så kallade Felbhatlar
öfver-dragas. Skrifves äfv. Felb.
FELRÄKNING, f. 2. 4) Felaklig räkning. —
2) (fig.) Missräkning.
FELSKOTT, n. 6. Skott, som ej träffar.
FELSLAG, n. 5. Slag, som icke träffar rätt.
FELSLAGEN, a. p. 2. neutr. — et. (af Felslå)
Som ej förverkligats, ej gått i fullbordan, ej
lyckats eller haft framgång. F-et hopp, bemödande.
F. plan. — Syn. Misslyckad.
FELSLUT, n. 6. (log.) Oriktig slutsats.
FELSLÅ, v. n. 3. (böjes som Slå) Se Slå
(el, under Fel, 6.
FELSNITT, n. 6. Felaktigt snitt, felaktig
skärning.
FELSTEG, n. 5. 4) (egentl.) Steg, hvarigenom
man faller eller vacklar. Taga ett f. — 2) (fig.)
a) Se Fel, B o. 4.
FELSTÖT, m. 2. Slöt, som förfelar målet,
l. ei. i biljard.
FELT, féll, adv. Slå f., taga /., skrifves
oriktigt i st. f. Slå fel, taga fel (se Fel, 6).
FELTAG, n. 3. (mindre brukl.) Elt tag,
hvarigenom man förfelar, det man ämnat taga.
FELTAGA, v. n. 3. (böjes som Taga) Se
Taga fel (under Fel, 6).
FELUCK, - ück, f. 3. Elt slags långt och
smalt, seglande och roende fartyg på Medelhafvet.
FEM, ftmm, griindtal. Fyra och en
tillsammans. F. års tid. De voro f. De f. Mose
böcker. (Talesätt) Han kan icke räkna lill f.,
är ytterst dum. (Pop. fam.) Ta i med alla f.,
med alla fem fingrarna. (Ordspr.) Låla f. vara
jemnl, vara eftcrlåten, gifva med sig.
FEMBLADIG, a. 2. Som har fem blad.
Säges om blomkronor, äfv. om skärande verktyg.
FEMDELT, a. 4. Delad i fem delar. Eli f.
blad.
FEMDUBBEL, a. 2. 4) Fem gånger så stor.
— 2) Säges om något, som består af fem
likadana eller liknande saker, eller blott varande af
samma natur, samma art. Jfr. Dubbel, 2.
FEMDUBBELT, adv. Fem gånger, fem
gånger så mycket. F. så stor. Gifva f. igen.
FEMDUBBLA, v. a. 4. 4) Göra fem gånger
så stor. — 2) Upprepa fem gånger. — 3)
Fram-le, framställa, återgifva i fem lika exemplar.
— Femdub bland e, n. 4. o. Fem
dubblin g, f. 2.
FEMFALDIG, a. 2. Se Femdubbel.
FEMFALDT, adv. Se Femdubbell.
FEMFINGERSÖRT, f. 3. En ört med
femdelta blad och gula blommor. Potenlilla argentca.
FEM FINGRAD, a. 2. (bot.) F-l blad,
fin-gerlikt blad, som har fem småblad, hvilka utgå
från spetsen af bladskaftet.
FEMFOTAD, a. 2. (nat. hisl.) Som har fem
föllcr.
FEMHUNDRA, grundtal. Fem gånger hundra.
FEMHUNDRADE, ordningstal. Den, som 1
ordningen följer näst efter den fyrahundrade
nittionde nionde.
FEMHÖRNIG, a. 2. Som har fem hörn. F.
figur.
FEM
FEMHÖRNTNG, m. 2. En af fem räta linier
innesluten figur. Regulier f., som har alla fem
sidorna och vinklarna lika stora.
FEMININ, –i’n, a. 2. (gram.) Som tillhör
det qvinliga könet. — S. n. 3. Ord af detta kön.
— För substantivet brukas ännu af några det
latinska Femininum.
FEMKANT. m. 3. Se Femhörning.
FEMKANTIG. a. 2. Som har fem kanter.
FEMKORT, fämmkört, n. sing. Ett slags
spel med vanlig kortlek, hvarvid gifves fem kort
ål hvarje af de spelande, och den, som får sista
spelet, vinner pollen.
FEMMA, f. 4. 4) Siffra, som betecknar talet
fem. — 2) Kort med fem tecken eller s. k. Ögon.
FEMMÄNNIG, a. 2. (bot.) Som har fem
ståndare. Brukas mest substanlivt i plur., för att
beteckna växlklassen Pentandria. De F-e.
FEMMÄNNING, f. 2. (bot.) Växt, som
tillhör klassen Pentandria.
FEMPUNDIG, a. 2. F. kanon, som afskjuter
en kula om fem skålpunds vigt.
FEMPUNDING, m. 2. 4) Fempundig kanon
(se föreg. ord). — 2) Vigt, lod, som håller fem
pund.
FEMQVINNAD, a. 2. (bot.) Som har fem
pistiller. F. växt.
FEMRADIG, a. 2. Som har fem rader.
FEMRODDARE, m. 3. Roddarfartyg med fem
roddarbänkar.
FFMSIDIG, a. 2. Som har fem sidor.
FEMSKALIG, a. 2. (nat. hisl.) Som har
fem skal.
FEMSTAFVIG. a. 2. (prosod.) Som har fem
stavelser.
FEMSTENA, a. indekl. (egentl. genil. plur.)
F. rör, råmärke, bestående af elt slenrör, med
fem stenar, satta i form af en femma.
FEMSTRÄNGAD, a. 2. Försedd med fem
strängar.
FEMSTÄMMIG, a. 2. (i musik och sång)
Som består af fem stämmor.
FEMTAL, fä mmtål, n. 3. Räknetalet fem.
FEMTALIG, a. 2. Som innehåller ett antal
af fem.
FEMTE, ». 4. Ordningstal. Som är näst efter
den fjerde. Hvar f. dag, vecka, månad. För
del f. (Talesätt) Del är som f. hjulet under
vagnen, gör alls ingen nytta, tjenar till ingenting.
FEMTEDEL, m. 2. En del af ell helt,
hvilket är deladl i fem lika delar.
FEMTIO, grundtal. Fem gånger tio. F. år
gammal.
FEMTIONDE, ordningstal. Som är näst efter
den hrationionde.
FÉMTIONDEDEL, m. 2. En del af ell helt,
som är deladt i femtio lika delar.
FEMTIOTAL, n. 3. Antal af femtio. Han
är på f-el, på femtionde året.
FEMTIOÅRIG, a. 2. 4) Femtio år gammal.
— 2) Sorn varar eller varat femtio år.
FEMTON, grundtal. Fem och tio tillsammans.
FEMTONDE, ordningstal. Som är näst efter
den fjortonde.
FEMTONDEDEL, m. 2. En del af ell helt,
som är deladt i femton lika delar.
FEMTONHÖRNIG, a. 2. Som har femton
hörn.
FEMTONHÖRNING, m. 2. Figur, innesluten
inom femton räta linier.
FEMTONLÖDIG, a. 2. F-l silfver, som
håller femton delar silfver och en del koppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
