- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
335

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dissipation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DIS

DIT

535

DISSIPATION, - –tschön, f. 3. 4)
Förskingrande. — 2) Förströelse.

DISSIPERA, v. a. 4. Skingra. — D. sig,
v. r. Förströ sig.

DISS1PERAD, a. p. 2. Tankspridd, förströdd.

DISSONANS, - - nanngs, f. 3. Missljud.
[— nance.]

DISSONERA, v. n. 4. (i musik) Missljuda.
Säges om ackorder.

DISTANS, distånngs, m. 3. 4) Afstånd,
mellanrum. D-en emellan Ivå ställen. Hålla sig
på d., på afstånd; (fig. fam.) bemöta någon med
tillbörlig aktning, icke närma sig med för mycken
förtrolighet. — 2) (sjöf.) Den redan seglade eller
ork återstående kursens eller vägens längd i mil.
(Distance.]

DISTHEN, distä’n, m. 3. Mineral, bestående
hufvudsakligcn af basisk kisclsyrad lerjord, till
färgen himmelsblå, mörkblå, grön, gul, gråaktig
eller hvit, glasglansande och i brottet ojcmn.
Kallas äfv. Cyanit, Blålalk, Safirspat, Falkschörl,
Rhälizit.

DISTICHON, dfsstikånn, n. pl. dislicha. (gr.)
Tvåradig vers, beslående af cn hexameter och en
pentameter.

DISTILLAT, - -ål, n. 3. o. 5. (kem. o. farm.)
Produkten af en distillation.

DISTILLATION,–––––-tschön, f. 3.
förrättningen, dä man distillerar. Torr d., sådan, då
ett torrt ämne, vanligen af organiskt ursprung,
utsattes i cn relort för åverkan af en högre
temperatur och dc dcraf uppkommande produkter
samlas. — Syn. Dislillcrande, Distillering. [Dcst—.]

DISTILLATOR, –ålårr, tn. 3. (uttalas i plur.
— törärr) Näringsidkare, hvars yrke är att
distil-lera och förädla brännvin, m. m. [Destillalor,
Dc-stillatör, Distillatör. |

DISTILLER A, v. a. 4. (kem., farm. o.
hus-hållsk.) Ur en vätska eller ur en i flytande
tillstånd försatt materia, genom tillhjclp af hetta,
af-söndra dc flygtiga delarna från de mindre flygliga
och genom rör leda dem i egna förvaringskärl,
der de åter afsätla den grad af värme, sorn
förvandlade dem i ångor, och der de således åter
nedfalla i droppar. D. vallen, ättika, brännvin.
— Distiller ande, n. 4. [Dest—.]

DISTILLERAPPARAT, –èr–åt, m. 3.
Apparat, som begagnas vid distillering, bestående
af panna, hatt och imkylare. [Dest —.]

DISTILLERARE, m. 5. (föga brukl.) Se
Dis-tillalor.

DISTILLERHATT, - - èrhått, m. 2. Hatten
(se d. o.) på en dislillerapparat. [Dcst —.]

DISTILLERING, f.2. SeDistillation. [Dest—.]

DISTILLERKOLF, - - èrkå llv, m. 2. pl. —
kolfvar. Kolf (se d. o. kem.), som begagnas vid
en distillering, i pannans ställe. [Dest —.]

D1STILLERKÄRL, –èrljärl, n. S. Kärl,
som begagnas vid distillering. (Dest —.]

DISTILLERPANNA, –èrpånna, f. 4.
Pannan (se Panna, kem.) på en dislillerapparat.
[Desl—.]

DISTILLERUGN, –èrünngn, m. 2.
Dislillerapparat, bestående uti en enkom inrättad ugn,
som användes vid torr distillation. [Dest—.]

DISTILLERVERK, –èrvä rrk, n. 3. 4)
Inrättning, med tillhörande kärl och apparater
m. m., för distillation i stort. — 2) Ställe, gård,
hus, egendom, der en sådan inrättning finnes.
[Dcst —.]

DISTINGEN, dfsstinngänn, m. sing. def.
Benämning på en större marknad, som hålles i

Upsala uti Februari månad, ocb har sin
upprinnelse frän den oflerfest, som fordom vid samma
tid der anställdes till gudinnan Disas ära och
kallades Disablot, hvarvid äfven ting hölls med det
församlade folket och varubyte ägde rum. Jfr.
Disa. — Man säger äfv. Distings marknad.

DISTINGVERA, v. a. 4. 4) Åtskilja, göra
skilnad emellan. — 2) Utmärka framför andra;
bemöta med utmärkelse. [Dislinguera.]

DISTINGVERAD, a. p. 2. 4) Noga åtskild
ifrån andra. — 2) Utmärkt. En d. karaklcr,
personlighet. — Syn. Se Utmärkt.

DISTINKT, disli’nnkt, a. 4. Väl åtskild ifrån
andra; tydlig, klar. — Syn. Se Tydlig. — Adv,
På clt tydligt sätt, tydligt. [Distinct.]

DISTINKTION, distinnktschön, f. 3. 4)
Skilnad. Göra d. på personer. — 2) Utmärkelse;
utmärkt aktning; ulmärkt förtjenst ell. anseende.
Bemöta någon med d. En man af d., en
utmärkt rnan. — Syn. Se Utmärkelse. — 3) (log.)
Tydlig framställning af skilnaden emellan lika ell.
närsläglade begrepp. — 4) Förklaring. Draga
sig ur cn förlägenhet genom en d. (Distinclion.)

DIST1NKTIUNSTECKEN,
disslinnktschöns-téckn, n. 5. Utinärkelsetecken. Brukas
isynnerhet i fråga orn korporaler och gemenskapen vid
arméen. [Distinct —.]

DISTRAHERA, disstrabèra, v. a. 4. 4) Afleda
uppmärksamheten, störa; göra tankspridd. — 2)
Förströ. — Distraherande, n. 4.

DISTRAIT, disträ’, a. 4. (fr.) Tankspridd,
förströdd.

DISTRAKTION, distracktschön, f. 3. 4)

Tankspriddhet. — 2) Förströelse. [Distrac —.]

DISTRIBUERA, v. a. 4. Utdela, fördela. —
Distribuerande, n. 4. o. Dislribuerinq,
f. 2.

DISTRIRUTION, distributschön, f. 3.
Uldel-ning, fördelning

DISTRIKT, distrfckt, n. 3. o. S. 4) Område,
landsträcka. — Syn. Se Område. — 2) Domsaga.
[District.]

DISTRIKTCHEF, distrfcktschäT, m. 3.
Be-fälhafvare öfver ett visst område. [District—.]

DISTRON, n. 5. Se Vinbär (svarta).

DISYSTER, f. 2. pl. — systrar. Benämning
på hvarje af de flickebarn, födda af olika
föräldrar, hvilka antingen på samma lid eller korl efter
hvarandra hafva samma amma. Kallas så, äfven
sedan de växt upp.

DIT, adv. Till det stället. Har du varit i
staden ännu? Nej, jag skall fara d. i morgon.
Ända d. D. bort, d. fram, d. in, d. ned, d.
upp, d. ut, d. öfver. Hil och d., se Hit, (Fam.)
Stick inte d., akta er att gå, komma dit; låt bli
att försöka det, våga det icke. Hugg inte d.,
akta cr att utdela det hugg, slag, hvarmed ni
hotar. D. har jag icke kunnat bringa del,
der-hän har jag ej kunnat bringa saken. — Dil
bildar med cn mängd verber och nomina
sammansättningar, hvilka af sig sjelfva förslås. Sådana
äro: Dilbeordra, -binda, -bjuda,
-blanda, -blåsa, -bringa, -bulla, -båda,
-bära, -böja, -draga, -drifva, -drypa,
-falla, -fara, -flyga, -flyta, -flylla,
-lläta, -foga, -fora, -forsla, -frakta,
-fästa, -följa, -föra, -förskaffa, -fösa,
-gränsa, -gå, -haka, -hjelpa, -hinna,
-hoppa, -hälla, -häfta, -hafva, -häkta,
-hälla, -hämta, -hänga, -höra, -jaga,
-jemka, -kalla, -kasla, -kila, -klifva,
-klistra, -klältra, -knacka, -knuffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free