Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Da capo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
DAC
DAG
d-ton, d-sträng, o. s. v. — 4) Förkortningar:
D såsom romersk siffra = 800. — D. eller D:r
= Doktor. — D. C. = Da Capo. — D. S. ell.
D:r, S:r (på recepter) = Detur, Signetur. —
d. = den, t. ex.: d. 20 Jan. 1851. — (I handel)
d. d. = dagar (från) dato; d. m. — denna månad.
DA CAPO, dakåpo, n. 8. (Ilal.) 1) Tecken i
musiknoter, vanligen förkortadt till D. C., som
utmärker, att en repris skall omspelas ifrån
början. — Syn. Bis. — 2) (i allmänhet) Uttryck, som
begagnas, då man vill anhålla om upprepandet af
något, som blifvit föredraget (helst i sång eller
musik). Ropa, begära da capo. Sedan hon
hade sjungit, begärdes da capo.
DACTYL, DACTYLUS, se Daklyl.
DADDA, f. 1. (i barnspråket) Amma.
Anm. Torde möjligtvis vara lånadl af del
franska Dada, sorn också tillhör barnspråket, men
betyder käpphäst.
DADEL, dåddl, m. 2. pl. dadlar (dåddlarr). Den
aflångl runda, söta, välsmakliga frukten af
Dadelpalmen. — Ss. D-kär na, -saft.
DADELHONUNG. dåddlhå’nunng, m. 2. sing.
Honungslik saft, som pressas af dadlar. [—håning,
–hånung.]
DADELMOS, n. 8. Ett slags mos, som
till-redes af dadlar.
DADELMUSSLA, f. 1. (nat. hist.) Se
Slen-borr och Slenborrare.
DADELPALM, f. 3. Ett slags palmträd, hvars
frukter, dadlarne, begagnas lill föda. Växer i det
tropiska Afrika och Asien, ofta i sandöknar, der
inga andra växter trifvas. En art träffas äfven
på Europas sydligaste kuster, såsom i södra
Spanien, på Sicilien och några grekiska öar.
Phæ-nix dactylifcra.
DADELSKOG, m. 2. Skog, bestående helt
och hållet cller åtminstone lill största delen af
dadelträd.
DADELTRÄD, n. 8. Se Dadelpalm.
DADELVIN. n. 3. Etl slags vin, bcredt
genom jäsning af dadelsaft.
DAG, m. 2. 1) Det ljus, som uppfyller luften,
då solen är uppom horisonten cller nära nedom
den (d. v. s. kort före dess uppgång och kort efter
dess nedgång). D. och natt. Del blir snart d.
Del är redan d., stora ljusa d-en. D-en lider
till slut. Se d-cn genom en springa på dörren.
Bränna ljus midl på d-cn. D-en gryr, det
börjar dagas. På, om d-en, när det är dag.
(Talesätt) Det är lika stor skilnad som mellan
natt och dag. Vacker som en d., utmärkt
vacker. (Fig.) Klar som d-en, lätt att inse, fatta,
förstå, t. ex.: hans bevisning är klar som d-en;
del är klarl som d-en, all den lilllalade är
brottslig. Se d-cn, födas; äfven (om böcker,
skrifter o. d.) ulgifvas af trycket. Lägga i d-en,
lägga för en d., uppenbara; äfv. bevisa. Lägga
i öppen d., för full d., helt och hållet
uppenbara; klarligen bevisa. Del ligger för en d., för
öppen d., all . . . ., det är klart, att ....
Komma i d-en, blifva uppenbar, röjas. Sky
d-en, vara rädd alt visa sig, att blifva igenkänd;
frukta offentligheten. Dag sanning, Dagsens
sanning, sc Dagsklar. — Syn. Dagsljus, Dager.
— 2) (såsom viss lidsdcl) a) Tiden emellan solens
uppgång och dess nedgång. Om vintern äro
d-arne korla, sommartiden dercmol äro de
långa. En klar, töcknig, mörk d. En vacker
d., klar, lugn d.; (fam.) en dag. helt oförmodadt,
t. ex.: en vacker d. tog han flykten. I d.
bittida. Klockan tu på d-en. Del har lidit långt
fram på d-en. Sofva långt in på d-en. Med
d-cns post, med den post, som kommer ell.
kommit i dag. Här om d-en, cn dag för icke länge
sedan. Gå genom natt och d., fortsätta sin
vandring natt och dag, utan att hvila. Göra d-en
lill natt och nallen lill d., vara uppe om natten
och sofva om dagen. — Ingår för denna och följ,
bem. i åtskilliga sammansättningar, såsom Vinter-,
Vår-, Sommar-, Höstdag. Skottdag, Söndag,
Måndag, m. fl., hvilka ses på sina ställen. — b) Den
tid af tjugofyra timmar, som förlöper ifrån ena
midnatten till den andra. Liktydigt med Dygn.
Man räknar 7 d-ar på veckan och 365 på
året. Första, andra, tredje d-en i månaden.
I d. åtta, fjorton d-ar lill. I d. etl år sedan.
Inom åtta, fjorton d-ar. Ända lill i d. Från,
c fler denna d. D-en före Julafton, två d-ar
före Jul. Annan, tredje d. Jul, andra, tredjo
dagen efter Jul. D-cn derpå, d-cn dere/ler,
följande dag. Af hvad d. är hans bref? af hvad
datum (se d. o.)? I morgon d., nästa dagen efter
denna. Inställa sig på utsatt d., (äfv.) på d-en.
Han betalar alltid på d-en, på utsatt dag. D.
för d., d, efter d., d. från d., d. lill d., d. efter
annan, hvarje dag, ena dagen efter den andra,
ena dagen sorn den andra, äfv. med hvarje dag;
t. ex.: del är d. för d. lika bekymmersamt;
del blir d. för d., d. efter d., med hvarje d.
bällre, sämre. Han väntas i dessa d-ar. En
d. hände, all . . . ., cn gång &c. Ännu i den
na d., ännu för närvarande. Hvad betalar du
för rummet? Två R:dr om (för) d-en. Hafva
d-en (vid Ijenstgöring turvis), vara i tur alt
tjcnst-göra för den dag, hvarom fråga är. Lefva för
d-en, blott för d-en, laga d-en som han
kommer, lefva helt bckymmerlöst, utan att tänka på
det kommande. (Ordspr.) Det är en god d. i
morgon, det går an att göra, tänka på det i
morgon; vi hinna väl med det i morgon.
Kommer d., kommer råd, med tiden blir det väl
någon råd, hittar man väl på någon utväg. — c)
Astronomisk daq, den tid, som förlöper emellan
del ögonblick, da solens medelpunkt är uti
meridianen, och det ögonblick, då hon, efter ett helt
omlopp, dit återkommer. — Syn. Dygn. — d)
Den tid, som förlöper emellan en persons
vaknande eller uppstigande på morgonen och dess
gående till hvila eller insomnande på aftonen. Säges
isynnerhet med afseende å arbete, sysselsättning,
förrättningar, händelser under loppet af denna tid.
En lycklig, sorglig, bedröflig, märkvärdig d.
Della medhinner han ganska väl på en d., på
d-en. Tillbringa sin d. hemma. Hon
tillbringar sina d-ar för del mesta i sängen, emedan
hon är så sjuklig. Hos honom blir det aldrig
dag förr än kl. 10, han vaknar, uppstiger aldrig
förr. Hela d-en i ända gör han inlet annat
än spelar. Arbeta på d., för dagspenning. God
d.! tillönskan af glädje och lycka under
innevarande dag, hvarmcd man helsar en person, som
man råkar. Brukas endast i förtroligt tal, till
vänner och närmare bekanta, eller till personer af
lägre samhällsställning, än den man sjelf innehar.
Hclsa god d. på någon. (Iron. talesätt) Ge en
god d., ej bry sig om, ej fråga efter; äfv.
öfver-gifva, upphöra med, t. ex.: Nu är jag troll vid
hans efterhängsenhet; jag ger honom en god d.
Ge studierna cn god d. — Bildar för denna bem.
en mängd sammansättningar, såsom: Arbets-,
Söc-ken-, Rättegångs-, Post-, Börsdag; Högtids-, Helg-,
Jul-, Påsk-, Pingstdag, m. fl.; Batalj-, Konselj-,
Bröllops-, Marknads-, Torgdag, m. fl., hvilka alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
