- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska språket / Förra delen. A-K /
134

(1850-1853) [MARC] Author: Anders Fredrik Dalin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beklicka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

BEK

BEK

fästman! — 2) Genom handklappningar yttra sitt
bifall åt en skådespelare, tonkonstnär, o. s. v.
Jenny Lind blir b-d, sq ofta hon låter höra
sig. — Syn. Applådera. — Ordet brukas helst i
part, pass, och vanligtvis i skämtsam ton.

BEKLICKA, v. a. 4. (fig., föga brukl.) Sätta
klick på, förtala. Tillhör det lägre
umgänges-språket.

BEKLÄDA, v. a. 2. 4) Förse med nödiga
kläder. Brukas endast om krigsfolk; eljest säger
man: Kläda. B. en armé, en trupp, ell
regemente. B. en soldat. — 2) (fig.) a) Tillsätta till
en tjenst. Åtföljes af prep. med. B. någon med
ett embete, en tjenst. — b) Innehafva en tjenst.
B. ett embete. — Brukas i högtidligare stil, och
om högre tjenster, — c) Öfverdraga, betäcka med
(kläde, tyg eller annat ämne), till skydd och
förvaring. B. en inre vägg med tapeter, en yttre
vägg med bräder (brädfodra), marmor, ell tak
med papper. B. med jern, messing, se Beslå.
B. med pelsverk, sc Pelsfodra. B. fartyg, se
Bordlägga, För hy da.

BEKLÄDANDE, n. 4. Handlingen, då man
bekläder. 4) Soldaters b. — 2) a) En persons
b. med elt embele. b) Ell embeles b. c)
Väggens b. med tapeter.

BEKLÄDNAD, f. 2. 4) a) Förseende med
nödiga kläder. Endast om krigsfolk. Arméens
b. och underhåll. — b) Samtcliga en soldats
uniformspersedlar. Förekommer i denna mening
mindre ofta. — Syn. Mundering, Uniform,
Uniformspersedlar. — 2) Ämne, hvarmed något till
skydd och förvaring är öfverdraget, betäckt. B.
af tapeter, af bräder, af murbruk, etc. Skepps
yttre och inre’ b. Brunnars b. på insidan med
älladl, vattentätt ler. — Syn. Öfverdrag,
Betäckning, Kfödning (på möbel, åkdon, o. s. v.);
äfv. (allt efter ämnet) Pelsfoder, Beslag,
Brädfo-dring, Revetering, Tapet, Bordläggning, Förhydning.

BEKLÄDN ADS-DIR E
KTION,–––––diräckl-schön, f. 3. Embetsmyndighet vid de indelta
infanteri-regementena, som har alt besörja
manskapets beklädning.

BEKLÄDNADSKASSA. f. 4. Särskilt kassa
till bestridande af utgifter för krigsfolks beklädnad.

BEKLÄDNADSPERSEDEL, rn. 2. pl. — dlar.
(mest i plur.) Särskilt persedel, hörande till en
soldats beklädnad, t. ex. rock, byxor, pickelhufva,
o. s. v.

BEKLÄDNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
bekläder (i bem. 4 och 2. c). — 2) Se Beklädnad.

BEKLÄDMNGSMUR, m. 2. (fort.) Se
Rcve-teringsmur.

BÉKLÄDNINGSPERSEDEL, se
Beklädnadspersedel.

BEKLÄMD, a. p. 2. (fig.) I hög grad bekymrad,
ängslig. Med b-t hjerla. Jag känner mig så b.
— Syn. Se Bedrölvad.

BEKLÄMMA, v. a. 2. (föga brukl.) 4) Hårdt
klämma. — 2) (fig.) I hög grad bekymra, ängsla.
Mest i part. pass. — Syn. Se Plåga.

BEKLÄMNING, f. 2. Svår ängslan. I
högtidligare stil.

BEKNIP, n. S. (fam.) Se Trångmål.

BEKNIPA SIG, v. r. 3. (böjes som Knipa)
Sjömansterm, som brukas om ett tåg, då det af
någon hindrande orsak ej kan halas.

BEKOMMA, v. a. 3. (böjes som Komma) 4)
Få, emoltaga. B. ell bref, elt paket, en syssla.
B. penningar, seger, stryk. B. ell slag, märke
efter ell slag. Brukas nagon gång äfven om djur
och lifiösa föremål, t. ex.: Hästen bekom elt

piskrapp. Rocken har b-mmil en fläck. — Syn.
Se Få. — 2) Utöfva verkan, göra intryck på.
Denna mal b-mmer mig alltid väl, illa. Delta
medel b-mmer mig särdeles väl. — Nyttjas ofta
impersonelt, t. ex.: Del b-mmer mig alltid illa all
äta för mycket. Det kan b. honom illa, att
han sagt det. Del b-mmer honom ingenting. Icke
låta sig b., icke låta en sak göra intryck på sig,
eller äfv.: icke låtsa derom, l. ex.: han fick
uppbära en hel hop ovell, men han* lät sig icke b.
Väl b-mmc! säges af höfiighct, då någon nyser, i
samma mening som Gud hjelp’! Hjelpe Gud!
Prosit; äfv. ironiskt eller på skämt, när någon
träffas af ett missöde, en motgång, t. ex.: Han
halkade omkull i smutsen: väl b-mme!

BEKOMMANDE, n. 4. Emoltagande. —
Såsom particip och absolut brukas ordet någon gång
oriktigt i samma mening som Vidkommande,
Beträffande.

BEKOSTA, v. a. 4. Betala kostnaden för
något. B. någons uppfostran, en persons resa,
en byggnad. B. alla nödiga reparationer. Del
der b-s af husägaren. — Syn. Kosta på. Bestå,
Bestrida.

BEKOSTANDE, n. 4. Kostnadens betalande
för något.

BEKOSTNAD, f. sing. indef. 4) Se
Bekostande. Lefva på någons b. Resa på egen,
på statens b. — 2) (fig.) Skada, förlust. Rikta
sig, blifva vis på en annans b. Roa sig pä
ens b., göra narr af honom.

BEKRAMLA, v. a. 4. (byggn.k.) Fästa med
bjelkband, murband, jernankare.

BEKRANSA, v. a. 4. Till prydnad eller som
ärcbevisning omgifva, behänga ined en krans, med
kransar. B. ens hufvud. B. en poet, en
bildstod, ell altare, ingången till ell hus. —
Be-kransande, n. 4. o. Bckransn ing, f. 2.

BEKRIGA, v. a. 4. 4) Med krig anfalla, fora
krig emot. B. ell land, en stad, ell folk, en
folkstam, en furste, elt samhälle. — 2) (fig.)
Ifra emot. B. missbruk, oseder, laster. B.
brännvinet, lyxen, den öfverhandtagande osedlighelen.

BEKRIGANDE, n. 4. Krigande emot. Jfr.
Bekriga.

BÉKRYDDA, v. a. 4. (föga brukl.) Väl
krydda. — Bekryddandc, n. 4. o.
Bekrydd-ning, f. 2.

BEKRÄFTA, v. a. 4. Egcntl.: Göra kraftig,
gifva kraft åt. 4) Intyga sanningen, riktigheten af.
B. en uppgift, ell förhållande, en
omständighet. en nyhet, ell rykle, ett vittnes utsago. Med
ed b. sin uppgift. Utgången har b-l er spådom.
— Syn. Styrka, Bestyrka, Betyga, Intyga,
Bevittna, Försäkra, Sanna, Besanna. — 2) Säga ja till.
Jag frågade honom, om han sjelf varit
närvarande. Han b-de det. — Syn. Jaka. Bejaka,
Besanna. — 3) Försäkra, att något skall fullgöras,
verkställas. B. ell löfte. Jag b-r, hvad jag
lof-val, sagt, förbundit mig till. B. sill löfte med
ed. — 4) Med namn och sigill göra giltig. B.
en lag, ett aflal, etl kontrakt, en akt, ell
fördrag. — Syn. Stadfästa, Sanktionera. — B. sig,
v. r. Befinnas sann. Ryktet, nyheten b-r sig.
Impersonelt säges: Del b-r sig, t. ex.: Del b-r
sig, att freden är afslulad.

* BEKRÄFTANDE, n. 4. 4) Handlingen, då
man bekräftar. Ell löftes b. B. med ed, cdligl
b. — 2) Se Bekräftelse.

BEKRÄFTANDE, a. p. 4. Som bekräftar,
innefattar, uttrycker bekräftelse af något. Yttra
sig i b. ordalag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboksv/1/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free