Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Basun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAS
BEA
119
Aga, medelst ris, gifven åt barn, på bakdelen.
Vanligare: Risbastu.
BASUN, -ün, m. 3. 4) Musikinstrument,
bestående i ett långt messingsrör, på åtskilliga
sätt böjdt cller krökt, med munstycke, som liknar
trumpetens, och hvars toner äro starkare, djupare
än dennas, men icke så gälla. Blåsa b. — 2)
(hos Hebreerna, enl. bibeln) Ett slags
biåsinstrument med starkt ljud, mera liknande trumpet, än
den nuvarande basunen. Blåsa i b. Slöla i b.
Figurligen betyder slöla i b.: Öfverdrifvet
berömma, göra mycket väsen af en person eller sak,
t. ex.: slöla i b. för en ny debutant, för en ny
pjes. — 3 En stämma i orgelverk.
BASUNA, -sä-, v. n. 4. (bibi.) Blåsa, stöta
i basun bem. 2). B. ut, se Utbasuna. —
Basunande, n. 4.
BASUNALJUD, -sü-jüd, n. 5. (bibi.) Ljud af
en basun.
BASUNARÖST, f. 3. (bibi.) Röst, stark som
basunens ljud.
BASUNBLÅSARE, -sunbla –, m. S.
BA-SUNIST, –fsst, m. 3. Regementsmusikant, som
blåser basun.
BASUNENGEL, m. 2. pl. — englar. 4) (bibi.)
Engel, som med basun kallar de döde till doms.
— 2 fig. fam.) Litet barn med trinda och röda
kinder, likt englar, som på kyrktaflor föreställas
blåsande i basun. — Syn. Kyrkengel. [–ängel.]
BASUNHÖGTID, m. 3. sing. (bibi.) En fest,
som firades i gamla judiska församlingen.
BASUNREGISTER, basünrcjisstr, n. B.
Benämning på en orgelstämma.
BASVIOL, båsviöl, m. 3. Det största slaget
af violiner, som endast i stående ställning af
artisten kan behandlas, och beledsagar i orkestern
vanligtvis violoncellen en oktav djupare. Deraf
finnas flera slag, af hvilka den största och gröfsta
är Kontrabasen. Spela b. [- fiol.]
BATALJ, batållj, m. 3. i) Fältslag. Brukas
mest i militärspråket. Gifva, erbjuda, antaga,
leverera, vinna, förlora en b. — 2) (fig. fam.)
Slagsmål. — Ss. B-dag. [Balaille.]
BATALJMÅLNING, -tålljmå’1-, f. 2. 4) Det
slag af målningskonsten, som framställer bataljer
och i allmänhet detaljer af krig. — 2) Se
Batalj-stycke.
BATALJON, –jön, m. 3. 4) Trupp af
krigsfolk, utgörande vanligtvis hälften af ett regemente,
stundom äfven tredjedelen eller fjerdcdelen deraf,
samt indelad i kompanier och plutoner. Eli
regemente på två, fyra b-er. — 2) Det sätt,
hvarpå en sådan trupp är ordnad till fältslag.
Formera b. Flanken, fronten af en b. — 3) (vid
kåglcspel) Slå b., slå alla nio käglorna. — Ss.
B-sadjutant, -schef, -släkare,
-spre-dikanl, m. fl.
BATALJONSVIS. –jöns-, adv. Med
indelning i bataljoner, i form af, fördelad i bataljoner.
Trupperna marschera upp b.
BATALJSTYCKE, - - tålljsty’cke, n. 4. 4)
Målning, föreställande ett fältslag. — 2)
Musikalisk fantasi öfver ett fältslag.
BATATER, -tå-, m. 3. pl. Den till smak
och utseende potatis liknande rotfrukten af växten
Convolvolus Batatas, inhemsk i tropikländerna och
numera odlad äfven i Europa.
BATAVISK, a. 2. Som tillhör Batavien cller
Rolland. B-a tårar, glasdroppar, hvilka i
glödande tillstånd kastats i kallt vatten, och som
äga den märkvärdiga egenskapen, att väl tåla, att
nian slår pl dem och afslipar dem, men genast
sönderfalla till stoft, om man afbrytcr deras spets.
Kallas äfv. Glastårar.
BATIST, -fsst, m. 3. Finaste sort
linne-väfnad.
BATONG, batå nng, m. 3. (fr. B aton)
Kom-mandostaf.
BATRACHIER, batråckier, f. pl. (nat. hist.)
Fjerde ordningen af amfibiernas klass eller
Grodorna.
BATTERA, v. n. 4. (af fr. ordet Baltre) 4)
(dansk.) Slå vadorna flera gånger tillsammans vid
luftsprång. — 2) (fäktk.) Slå klingan ur sin
motståndares hand.
BATTERI, - - rf, n. 3. 4) Visst antal
kanoner med tillhörande materiel oclr personal, under
en befälhafvare, samt antingen 6-pundigt eller
42-pundigt, åkande eller ridande. — 2) Allt på
en punkt uppfaret cller planteradt artilleri.
Storma ell b. Uppkasta, anlägga ett b. — 3)
Sjelfva platsen, der flera kanoner blifvit planterade,
för att derifrån skjuta på fienden. — 4) Ett
kompani artillerister med hästar och tillhörande
materiel. — B) (sjöt.) Antalet af alla de kanoner,
som finnas på hvarje mellandäck i ett örlogsfartyg.
— 6) (fys.) a) Ett antal sammanställda laddflaskor.
hvarmcdelsl en förstärkt elektricitet åstadkommes.
— b) För samma ändamål i en stapel upplagda
metallplåtar. Se Elektrisk Stapel (under Stapel).
— Ss. B-kanon, m. fl. [Batterie.]
BATTERIELD, –rfélld, m. 2. Skjutning
med kanoner ifrån ett batteri.
BATTING, m. 2. (prov.) 4) Liten gosse. —
2) Stor kopparslant.
BAUTÄSTEN, bö’tastén, m. 2. Så kallas de
stenar af 4 till 6 alnars höjd, som våra förfäder
reste till åminnelse cfler aflidne.
BAXA, v. a. 4. (sjöt.) Medelst spakar eller
koben förflytta en tung kropp ifrån stället.
BAXNÄ, v. n. o. BAXNAS, v. d. 4. (pop. o.
fam.) 4) Häpna. Jag b-ades, då man begärde
en så slor summa. — 2) Låta sig plötsligt
af-skräckas ifrån något förehafvande. Hon ämnade
just börja sjunga, men b-ades, då hon fick se
den berömda sångerskan .... i detsamma
inträda. — Brukas mera som deponens än som
neutrum. — Syn. Se Rädas.
BAXNANDE, n. 4. (mindre brukl.)
Sinnesrörelsen, då man baxnas.
BAXNTNG, f. 2. (sjöt.) Handlingen, då man
baxar.
BAZAR, se Basar.
BAY, se Baj.
BE, v. a. Sammandraget af Bedja.
BE. Oskiljaktig partikel, införd i svenska
språket ifrån tyskan. Tilläggcs i början af: a) enkla
ord, för det mesta verber, någon gång äfven
nomina, t. ex.: Bebo, Begå, Begråta, Behåll,
Bestånd, Beslåndande, o. s. v.; — b) ordstammar,
t. ex.: Bemantla, Bedyra, Behag, Befängd,
Belåten. I de sålunda nybildade orden ingår Be:
4) utan att ändra bemärkelsen, t. ex.: Beväpna;
eller: 2) ökas deraf betydelsen, t. ex.: Belasta,
svårt lasta, Beprisa, högeligen prisa, Bepryda,
mycket pryda; eller: 3) ändras betydelsen, t. ex.:
Besöka, Bekänna, Betaga, Bchof, Behändig;
eller 4) förvandlas neutrer till aktiver, t. ex.:
Bebo, Begå, Bestrida, Bcsofva; eller B) står Be
i ställei för en preposition, t. ex.: Bejaka i st. f.
jaka till, Begråla i st. f. gråta öfver. Beklaga i
st. f. klaga öfver, Belvifla i st. f. tvifla på, o. s. v.
BEARBETA, bèarrbéta, v. a. 4. 4) Genom
arbete göra någonting (råämne, naturalster eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
