Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Banda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAN
BAN
109
och mig är nu slitet. Egennyllans b. förenar
många menniskor, den sanna vänskapens
ganska få. — b) Något, som tvingar, som ålägger
juridisk eller moralisk nödvändighet, förpligtar,
förbinder: tvång, förbindelse, förpligtelse. Hon
leder honom i b. Hafva b. om foten, vara
hindrad att företaga något: äfv. stå i beroende af
någon annan. Lägga b. på, tygla, t. ex. lägga
b. på sin vilja, sina begär. Lägga b. på sig,
* beberrska sig, dämpa sin ifver, sina sinnesrörelser,
återhålla sin vrede, hindra utbrottet af någon
lidelse. Det är ett b. på honom, det hindrar,
återhåller, tyglar honom, tvingar honom att
underkasta sig ens behag och vilja, att hålla sig i
skrankoma. Jag har b. på honom, jag har
medel att nödga honom rätta sig efter min vilja,
mina önskningar, eller att afliålla honom ifrån
utförandet af sina planer. Se äfv. Ledband. —
c) Förening, emellan menniskor, i och för något
brottsligt, olagligt, dåligt ändamål. Så t. ex.
Röfvarband, Tjufband. Ett b. af skurkar,
banditer, falskmynlare, bedragare, skälmar,
spelare. — Syn. Parti (i dålig mening), Bote, Följe.
— Ss. B-bod, -fabrik, -fabrikör, -form,
-formig, -handel, -lik, -prydd,
-väf-nad, -väfvare, -väfverska, -väfveri,
-varor.
BANDA, v. a. 4. 4) Slå band om (laggkärl).
B. en tunna, en så, ett kar. — 2) B. vax (vid
vaxblekning), genom fina durkslag gjuta vaxet
öfver en kringgående cylinder, hvars undra hälft
omgifves af kallt vatten, så att vaxet stelnar till
tunna band.
BANDAD, a. p. 2. B. pelare, i spiral vriden.
BANDAG AT, bånndagåt, m. 3. (mineral.) Agat,
som visar figurer, liknande band.
BANDAGE, baiingdäsch, n. 3. (fr.) Band,
hvarmed en sjuk lem uppbindcs.
Anm. En och annan har börjat skrifva
Ban-datrh.
BANDAGIST, - - schi’sst, m. 3. En, som
sysselsätter sig med förfärdigande af kirurgiska
apparater, bindlar, bandager, o. d.
BANDBORDER, bånndbårdr, m. 3. pl. Ett
slags guld- eller silfverborder, med slät, linväfslik
grund, väfda såsom figurerade sidenband, med
guldet eller silfret endast synbart på rätsidan.
Kallas äfv. Halfbordcr.
BANDEROLE, banngderå’1, m. 3. (fr.) 4)
Truropctlofs. — 2) Vimpel.
Anm. Man skrifver nu temligen allmänt
Ban-derol.
BANDII AK, n. 5. Hak i ett tunnband,
hvar-medelsl det hakas ihop och sammanhållcs.
BANDHAKE, m. 2. pl. — hakar.
Tunnbin-darverktyg, hvarmedelst stäfverna sammanhållas
och banden fästas på ett laggkärl.
BANDHUND, m. 2. 4) Vaksam och argsint
hund, som vanligen orn dagarna hålles bunden vid
sin koja, men om qvällarna släppes lös, för att
under natten bevaka gården. Arg som en b. —
2 fig.) Person af arg och ilsken karakler, som
ofta utöser ovett emot folk. Ovettigare
menni-ska ges icke än han; det är en riktig b.
BANDIG, a. 2. (om tyger) Fasonerad i bandform.
BAND1GHET, f. 3. Tygers fasonering i
band-form.
BANDIT, banndft, m. 3. (af ital. ordet
Ban-dilo, som egentligen betyder Landsförvist) 4) (uti
Italien. Lönnmördare, som gjort till sitt yrke att
mörda menniskor emot betalning. — 2) (i allm.)
Mördare, slrålröfvare, bof.
BANDITAKTIG, a. 2. Som liknar en bandit
till utseende, eller dess karakter och lefnadssätt.
Brukas både om person och sak.
BANDJASPIS, bånndjåsspis, m. 2. sing.
(mineral.) Randig jaspis.
BANDJERN, n. 3. 4) Tunt, platt och small
utsmidt jern, som begagnas isynnerhet af
tunnbindare till jcrnband. — 2)‘ Se Bandknif, 2.
BANDKNIF, rn. 2. pl. — knifvar. 4)
Snic-karverktyg, bestående af ett långt, hvasst jern med
handlag i begge ändar. — 2) Tunnbindarverktyg,
hvarmed banden tillskäras och neddragas öfver
tunnstäfverna. — Ss. B-spån.
BANDKRAM. n. 5. sing. Hvarjehanda slags
bandvaror, som hållas till salu.
BANDLINNING, m. 2. Linn ing, gjord af band.
BANDMASK, m. 2. Se Binnickemask.
BANDNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
bandar (laggkärl eller vax). — 2) Samleliga
banden på ell laggkärl.
BANDNAGÉL, m. 2. pl. — naglar.
Jern-nagcl till sammanfogande af hvarjehanda trävirke.
BANDOLER, BANDTLER, se Banller.
BANDPIL, f. 2. Mindre buskaitadt träd, som
växer på åtskilliga ställen i Halland och Skåne.
Egentligen: Holländsk B. Salix lanceolata.
BANDPIPA, f. 4. Bösspipa, hvars yta visar
bandformiga ränder.
BANDQVARN. f. 2. Sjelfarbetandc
bandväf-stol, hvarå 30 till 40 band på en gång kunna
väfvas.
BANDQVIST, m. 2. Qvist, vidja, som
hop-vridps till tunnband för mindre laggkärl eller till
band omkring en risknippa.
BANDROS, f. 4. Prydnad af band, knutna
och hopfäslade i form af en ros.
BANDRULLE, m. 2. pl. — rullar. 4) Rulle
att rulla upp band uppå. — 2) Så mycket band,
som på en gång blifvit upprullade på en rulle.
BANDSKO, m. 3. pl. — skor. Se Dragsko.
BANDSTAKE, m. 2. pl. — stakar. Smidig,
mindre gren, som begagnas till tunnband; gröfre
Bandqvist: jfr. d. o.
BANDSTOL, m. 2. 4) Eget slags väfstol, hvarå
band väfvas. — 2) (tunnb. o. snick.) Särskilt bänk
eller stol, hvarå med bandknifven tunnband rn. m.
tillskäras.
BANDSÖM, m. 2. pl. — sömmar. Sömnad
med band, som görcs till prydnad eller för att
bättre bevara mot nötning.
BANDTÅNG, m. 3. sing. (bot.) Mångårig
hafs-växt, som torkad begagnas till stoppning i
madrasser och förekommer som handelsvara under
namn af prepareradt hafsgräs. Zostera marina.
B AND VIPP A, f. 4. Bandros med stora,
utbredda öglor.
B AND YXA, f. 4. Ett slags tunnbindaryxa,
hvarmed tunnband tillhuggas, m. m.
BANE, m. 3. sing. Se Bana, f. Brukas i
denna form endast i uttrycken: Bringa å b.,
företaga, sälta i verket; komma å b., företagas,
sällas i verket, göras till talämne: vara å b.,
vara i verkel, under utförande.
BANE, m. 3. sing. (det isländska Bani)
Våldsam död. Gifva någon sin b. Han fick der
sin b. Del blef hans b. — Ss. B-hugg, -slag.
BANEMAN, m. 5. pl. — män. En, som
gifvit någon sin hane. Brukas helst i högre stil,
och aldrig ulan med bifogadl pronomen eller
substantiv i geniliven. Hans, konungens b. Akta
dig, han kan lätt bli din b. — Syn. Mördare,
Dråpare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
