- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
743

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C ... - Č ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cadna
Cæwa, 743
j
du vuöstai, jeg staar mig ikke mob dig:
hærgek 861 cævee sat gukkebui maunat,
KjMerenene holde ikke ud at gaa längere;
im cævce daggar vadnasin abs rasta,
jeg klarer mig ilke med saadan Baad over
Havet.
Cævvastet, v. n. A). (cævve) super «wem
tcdi modo constitutum incedere (vid.
cævve), gaa paa haard, fast ©ne.
Cævve, cæve, s. nix durior, quae subtus
crustam habet glacialem, haard ©ne med
Skare under.
Cævve, adj. vedf. cæves, firmus, densus,
solidus, durus ad sublevandum (de nive),
fast, tcet, haard (om ©ne), saa bert nceften
overalt bcerer Folk og Dyr.
Cævvet, cævam, v. a. sopire, dysse: c.
olbmuid nakkaridi, dysse Folk i ©øtm (jfr.
cullatet).
Cævvevuotta, -vuoda, s. (cævve) Fasthed,
Haardhed (om ©ne).
Cævvot, cævom, v. n. (cævve) indurescere
(de nive), blive haard, fast (om ©ne).
Cöggedet, v. a. (dial.) pignore certare, vcedde
(= histalet).
ö.
Cäbädakkes, -dakkas, adj. (cäbadet) som
er omhyggelig om sit 9)bre, pyntelig, -dak-
késvuotta, 5. id.
Cäbädämus, -debmusa, ,9. (cäbädet) noget
at pudse, pynte, stelle paa.
Cäbädet, v. ,’s/i. (cäppät) pubfe, pynte sig,
stelle paa sine Klcrder.
Cabasugt, adv. (dial.) — cabbaset.
Cabbak 1. cabbat, cabbaha, adj. — sab
_ des, men !6ruge§ kun eneft.
Cabbakit 1. cabbast, adv. Sv. = cabbat.
Cabbalänjas-oaivve, -oaive, norn. propr.
_ loe. Wann paa et Fjeld i Sydvaranger.
Cabbaset, adv. (cabbes) — cabbat.
Cabbasmattet, v. fad. = cabbodet.
Cabbasmet, v. n, = cabbot,
Cabbat, adv. (Sabbes) pidclire, smukt, vakkert.
Cabbes, cabbas 1. cabba, adj. vedf. éabba,
pidclier, stjon, vakker, smuk.
Cabbeslagan, adj. (cabbes) ganske vakker,
temmelig vakker.
Cabbesvuotta, -vuoda, 5. (cabbes) pulchri
_ tudo, Skjonhed, Smukhed.
Cabbit, v. a. Ss/i«/,) = cabbodet.
Cabbodallat, 1. -daddat, -dalam, -dadam,
v. cont. (cabbodet) 1) soge at forffjønne,
at gjore penere. 2) udsmykke, [ætte i altfor
godt Lys; 9868 c. udsmykke sin Sag.
Cabbodattet, v. fad. (cabbodet) 1) lade
gjore fmuffere. 2) funne udsmykkes.
Cabbodet, v. fad. (cabbot) pulclwiorem red
dere, ornare, comere, gjøre smukkere, for
skjenne, udsmykke. -dästet, v. dem. id. (jfr.
_, Biijatet).
Cabbolet, v. dem. (cabbot) blive lidt fmuffere.
Cabbot, s. Sy. pulchritudo, SkjMhed.
Rådbot, v. n. (cabbes) pidchriorem fieri, or
nari, comi, blive fmuf, smukkere, forskjo’nn’es;
_ cabbo dal anließ, nu bliver Seiret smukkere.
Cabbotet, v. a. Av. = cabbodet.
Cabma, s. H. veska, Urinblcere.
Cabo, adj. (kun vedf.) fortuitus, incomposi
tus, suo more, incomptus, illiberdlis, va
nus, inanis, som er paa en Slump, uregel
messig, paa sin egen Vis, plump, uoebfom=
menbe, unyttig; cabo guvllui, paa det Uvisse:
borra cabo lakai, han fpifer paa sin egen
Vis, plumpt; cabo olmai, en uvedkommende
Mand, en plump, uhsvist Mand: cabo lagje,
paa uhøvisk Maade: sabo lakai, plumpt:
cabo dinga, unyttig Ting ; cabo sagak,
6etr>bning§lø§, uvedkommende Tale.
Cabolägas, -lägaca, adj. = cabo.
Cabolägasvuotta, -vuoda, F. (cabolägas)
lU)øt)iff§eb, Plumphed.
Cabolägacet, adv. paa Slump, uhpvisk, plumpt.
Cabos, cappos, adj. usu non attritus, iM
adhuc utilis est, brugbar, som endnu ikke
er udslidt.
Cabret 1. -rot, v. a. (dial) premere, tor
quere, klemme, presse (— carvvit). -rotallet,
_ v. intens, id.
Cabröt, v. a. (dial.) — carvvot.
Cabcet, v. n, Sy. festinanter et ex omnibus
viribus eniti, af alle Krcefter og med Styn
dighed beflitte sig paa noget (— rässat).
Cadna, cana, s. fungus behdae, utide fomes
praeparatur, Tonder, haard Sop paa Birke
træ, forn bruges til at faa Ild med.
Cadnagas, -gåsa, s. (cadnat) status vinctus,
v. ligatus (de animalibus, scaphis, libris),
excommunicatio, bunden Tilstand, i Baand
Cöjek, s. Sv. = nuorsso.
Cöpkanet, v. n. Sv. = cuovkkanet.
Cöc, s. (äial.) = cicce.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free