- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
648

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smoro. 648 Snalc.
Smorodet, v. cont. (smoarrot) i Mag holde
paa ot bryde i ©tofter eller smuldre.
Smorrat, smoram, v. n. = smarrit.
Smorvot, v. n. Sv. fuligine obduci, blive
sodet.
Smorvotet, v. fad. Sy. (smorvot) sode til,
Smottok, adj. Sy. nimium acuratus, altfor
fin af sig.
Smuikkat, smuikkam, smuikkajim, v. n.
Smuikotallat, -talam, v. n. = smucotallat.
Smulkkit, v. a. in frustida et micas secare,
comminuere, smuldre sonder.
Smulcetet, v. n. = musetet,
Smuörtto, smuörto, s. = smurtto.
Smurtas, smurttas, adj. (smurtto) sort af
©oærte.
Smurtasuttet, v. fad. — smurttit.
Smurtasuvvat, -suvam, v. subj. (smurtto)
tage ©oærte, lade fig foærte.
Smurtta-cappad, adj. glindsende sort (f. Eks.
Hest),
Smurttékættai, 1) car. verb. (smurttit) uden
at svcrrte. 2) adj. vedf. -kættes, ufuærtet.
Smurttéstet, v. dem. (smurttit) foærte lidt.
Smurttidet, v. cc»?/. (smurttit) holde paa at
foærte.
Smurttit, v. a. fusare, mgro tingere, foærte,
gjore sort.
Smurttitatte, adj. (smurttitet) forn kan
svcertes.
Smurttitet, v. fad. (smurttit) 1) lade foærte.
2) funne svcrrtcs.
Smurtto, -rto, s. atram&ntum, ©oærte.
Smurttoi, adj. oebf. -rttos 1. -rttojes,
(smurtto) fulb af ©nærte, rig pa-a Svcerte.
Smuceld, adv. (smuccat) sammenknebet, fner
pet; 8. bigjat njalmes, knibe Munden sam
men (for at nære pen).
Smucotallalas, adj. (smucotallat) som ofte
gjør sig sin og pen paa det, som er til
boielig til at smiske.
Smucotallat 1. -taddat, -talam, -tadam,
v. n. (smuccat) gjøre Munden üben og
pen, naar man spiser, ocere pen og fin
paa det.
Smuccat, smuccam, smuccajim, v. halrit.
os parvum et venustum efficere, suaviter
blandiri, gjøre Munden üben og pen, gjøre
sig fin og Icekker, smiske: nieidak smuccajek
bavnidi, Pigerne gjøre sig Icefre for Gutterne.
Smucce, smuce, s. (smuccat) En, som gjor
Munden üben og pen, som gjør sig sin og
lcekker, en Smister.
Smuccot, adv. — smuceld.
Smækkot, smækom, v. a. interere, brribe
i Smaastykker: bæsse-laibe mielkkai smæk
kot, bryde glabbrøb i Mcrlk (jfr. doagja
let, cuvkkit, smoarrot).
Smæltte, 5. — smeltte.
Smærok, adj. H’. == smeres.
Smærttet, v. a. = smartlit.
Snadda, adj. Sy. tardus, langsom, fenbrægtig.
Snaddasuttet, v. fad. (snadäit) labe blive
stubbet, übfætte for Skubbing.
Snaddasuvvat, -suvam, v. subj. (snaddit)
blive stubbet, stubbes.
Snaddéstallat, -stalam, v. intens, (snaddit)
ÖJpre nogle dngtige Skub, stubbe fig nogle
Gange dygtigt.
Snaddéstet, v. dem. (snaddit) stubbe sig lidt,
som snarest.
Snaddidet, v. cont. (snaddiH) holde paa at
stubbe fig.
Snaddit, v. n. se fricare, stubbe fig; spidne
snadde (cl. snadde jeeas) muora vuöstai,
Svinet slubber sig mod et %tæ.
Snadditet, v. fad. (snaddit) 1) lade skubbe
sig. 2) nære muligt at stubbe sig.
Snagjalet, v. subit. (snagjat) i Hast snitte
elter sage noget af med slov Kniv.
Snagjat, snajam, v. a. cultro ad serran
dum uti, ffjære med Kniv som med en
Sag, sage noget af med en fløt) Kniv.
Snaiddit, v. a. = snaittit.
Snaitasuvvat, -suvam, v. n. (snaittit) lade
fig hugge af paa Snei.
Snaiteld, adv. (snaittit) oblique, paa Snei.
Snaittéstet, v. dem. som fnareft hugge as
paa ©nei.
Snaittetak, -tåga, s. — snaitto.
Snaittit, v. a. oblique aliquid abseidere,
stjcere eller hugge af paa ©nei, sneie af.
Snaitto, snaito, 1) segmentiim oblique ab
scisum, Flis eller ’Stykke afhugget paa
Skråa, en ©nei. 2) sectura oblique cae
dendo efeda, Skaar eller Stedet, hvor
man har hugget paa Snei, ©fraaning;
snaito cuoppat, hugge et Skraasnit.
Snajadet, v. st)«/. (snagjat) i Mag holde
paa at ffjære med Kniv som med en Sag.
Snajardet, v. ccm/. = snajadet.
Snajastet, v. dem. (snagjat) lidt, som snarest
ffjære med Kniv forn med en Sag.
Snakka, snaga, s. lutra adulta /em«?«,
en voksen Hunotter.
Snakke, snage, s. funis summo molo et
prorae affiæns, ©lag paa en Saab (jfr.
bar-lavcce).
Snäkkit, v. a. (snakke) ved ©laget fætte
Masten fast i Banden.
Snakkot, adv. = snokkot.
Snalddo, snaldo, s. fusus, Ten, Haandrok.
Snalkkat, snalkam, v. n. = stalkkat.
Snalc, s. Sy. pellis rangiferina dejnlis,
et haarlpst Renstind (jfr. spalcca).
= smuccat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free