- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
600

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sägijä. 600 Sai.
Sagqadet, v. fad. (sagqat) glaciem calore
solvere, optine, optp, saa Isen ved Varme
til at falde af: sägnädet
erit, tine Issvulden af.
Sägqälet, v. subit, (sagi]ät) i Hast opto. optine.
8291,250t, v. transl. = sadnjaset.
829112t, säriäm, v. n. glade solvi, tine, to,
optines, flippe vedklcebende Is eller ©ne;
muoraid goattai guöddet vai sägnek’
bære Veden ind i Teltet for at den kan
tme op (jfr. suddat, solgidet).
3291i0’62tt0t, v. fad. (sagijedet) betnrfe Kllje,
afftebfomme Kloe; duolvva sagnedattä’
Smuds afftebfommer Kloe.
Sagnédet, v. n. (säijäs) prurire, verminare,
klo, krille,
Sagadet, v. cont. (sakkat) puste, stönne lidt
nu og da.
Sagai, adv. — sagald.
Sagaiduvvat, -duvam, v, subj. (sakka) blive
snaksommere,
Sagald, adj. mox, cito, paa en Stund, straks ;
1 son boaäe vela sagald el. dai sagai, han
kommer ikke paa en god Stund (jfr. 33U8ä16).
Sagasgussat, -gusam, v. n. = sagastallat
Sagastaddat I. -stallat, -stadam, -stalam,
v. cont. (sakka) samtale indbyrdes
Sagastet, v. ». (sakka) samtale.
Sagas, -gaca, s. dem. (sakka) tiben %ak
Rygte.
Sagated, v. a, R. (sakka) pronmlqare, for
kynde.
Sagatesvuotta, -vuoda, s. (sagatæbme)
TauZhed.
Sagatet, v. fad. (sakkat) bringe til at puste,
storme.
Sagatuttet, v. fad. (sakka) gjøre taus, stum.
Sagatuvvat, -tuvam, v. subj. (sakka) blive
taus, blive üben Samtaleemne.
Sagatæbme, -tærne, adj. vedf. -tes, (sakka)
taciturnus, taus, forberjolben; mi læ dam
barnest namaid, gutte læ nu sagatæbme?
hvad hedder den Gut, forn er faa taus?
Sah, interj. Sv. Heus, tacef hor, tys, ti stille!
Säha, s. R. plur. savvuh, = sakka.
Sahha, 5. serra, Sag.
Sahha-javrre, -javre, norn. propr. Joe. Saq
vandet i Tromss Amt.
Sahhas, -hhaca, s. dem. (sahha) üben Sag.
Sahhat, v. a. serrare, sage.
Sahhidämus, -debmusa, 5. (sahhidet) noget !
at sage, noget, forn stal sages.
Sahhidet, v. cont. (sahhit) i Mag sage. !
Sahhimus, -musa, s. (sahhit) noget at sage,
noget, som stal sages. «
Sahhistallat, -stalam, v. intens, (sahhit) gjøre I
nogle kraftige Drag mcd ©agen. i
Sahhistet, v. dem. (Sahhit) sage übt, som i
snarest.
3 Sahhit, v. a, = sahhat, sage.
i Sahkad, v. a. R. = sikkot.
1 Sahoned, v. n. R. = sakkanet
Sahoted, v. a. R. = sakkotet.
, Sahted, v. n. R. curru vehi, kjore. fare med
Kjoreredskab.
, Saibbo, saibo, s. sapo, smegma. ©æbe (jfr
; multte).
Saibma, sairaa, ,5. rete, quod capturae M
scicidorum adhibetur, Garn (jfr fierbme
joddo) til Fangst af ©maafiff.
82,660, 52160, s. Gadus virens, ©ei; saidid
bivddet ustagin, fiffe Sei mcd Dorg; saidde
spierro, Seiflak.
Saidnadet, v. fad. (saidnat) bringe til at
kiqhofte, til at tabe Aandedrcettet.
32i6n2t, sainam, v. n. respirationern amit
tere, kige, miste Aandedrcrttet (af Hoste, Latter
etc.); son boagosti nu, atte ’ sainai, han
10, faa han mistede Aandefanget.
Saigagattet, v. fad. (saigaget) = saiggit.
Saigaget, v. transl. (saigas) deflsccatum fieri,
flaecescere, udslides, blive luflibt, blive gis
sen af megen Süd.
Saigas, 5219928, adj. (jfr. sidgas) defloccatus,
detntus, udslidt, luslidt. ttjnb og gissen af
©üb (om Klaeder, Saab etc.).
Saigasmet, v. n. (saigas) = saigaget.
Saigasmuwat, -muvam, v. n. (saigas) —
saigaget.
Saigastallet, v. n. Sy. parcum esse, vcere
altfor sparsommelig, vcere karrig.
82190, adj. vedf, saiges, Sv. parcus, tenax,
nibff, karrig.
821905, adj. (dial.) 1) lentus (de carne),
feig (om Kjod). 2) parcus, nidst.
Saigetet 1. soaigetet, v. n. se commovere, be
vcrge fig, rore paa fig; i son saigetamge,
yaiko mon goecum su vuölgget, han rørte
ikke paa sig engang, stjont jeg’befalede ham
at reife.
Saigganet, v. n. = saigaget.
Saiggidet, v. a. (min. us.J — saiggit.
Saiggit, v. a. attererc, defloccare, slide ved
Brug, udslide, luslide, tyndslide.
Saiggitet, v. fad. (saiggit) 1) lade udslide,
lade luslide. 2) funne luflibes.
821990, s. (al sidgo) vestis defloccata, detrita,
et udslidt, luslidt Klcedebon, Klud, Fille;
saiggobivtas, 5. id.
Saiggot, v. n. Sv. parcum fieri, blive nidsk.
karrig.
Saigja, saija, s. (obsol.) labrum, lythium,
Volle. saijas, -jaca, 5. dem. id.
Saijajes, adj. Sy. spatiosus, rummelig.
Saijanuvvat, -nuvam, v. n. — sagjanuvvat.
Saijeha, adj. Sy. — sajos.
Sai-lodde, 5. (saidde) larus, fulica, Sei-Fugl,
Maage.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0666.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free