- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
201

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

201 Gardde.
Gära.
(= garrem); garragest læt, Bære i U
rufet Tilstand,
Gäradakkes, -dakkas, adj. (gäradet) som
gjerne viser sig haard.
Garadet, v. n. (gärrat) vise fig haard; gara
det son lavve, mutto i læk daite gäras,
han pleier at vise fig Ijaarb, men an er
ilke ft)nberlig haard; maid dat dongis gä
radak? hvad er det, du ogsaa viser dig
ftræng for?
Gäradet 1. gäredet, v. cont. (garrat) ved
blivcnde karte, binde fammen.
Garadkættai, c«)’, verb. (gäradet) üben at
vise sig haard.
Garaiduvvat, -duvam, v. subj. (gärrai) blive
forsynet med Skal, med Bark,
Garakættai, car. verb. (gärrat) uden at blive
haard,
Garakættai, car. verb. (gärrat) uden at karte.
Gäraldak, -daga, s. Karte
snor, Baand, Snorebaand, Snor, ©nøre,
£oug ti( at snpre %pi fast i Kjcerissen (=
garastak), Styring (f. Eks. paa Fistekrog).
Garanas, -asa, s. 1) corvus, cornix, Ravn.
Kraake: 2) fastigium, Tagrost.
Garanas-muörje, s. Emx)etrum nigrum, L.
Kraakeboer.
Garanas-skalcco, s. Echinus esculentus, L.
Garanas-vuodna, norn. propr. loe. Namfjord
i Tromsø Amt.
Garanes, adj. obsol. meget mager.
Garan-olrnai, s. (dial.) Mandfolk.
Gäras, gärrasa, adj. vedf, garra, durus,
osper, haard, ffarp, strceng, heftig, oolbfom;
garra vaibmo, luonddo, et haardt Hjerte,
Gemüt; gärasen vussujuvvum monek,
rjaarbfogte Mg ; nuft gäras læ, åtte i mik
kege baliaid su ala baste, han er faa
haard, at intet onbt bider paa ham; gutte
garra giectaid, likke, nake adna, t)aarD=
ijoenbet, l)aarbl)itbet; garra doarro, en haard,
starv Strid; garra hagja, fkarp Lugt; garra
ællem ællet, fore et ftrængt Liv; garra
dalvve, buolas, ised, barft Vinter, Kulde,
Herre; g-ärra inieil». dudnji adna, han har
et umildt Sindelag til dig; rangastusa gär
rasabbun dakkat, ffjccrpe Straffen; garra
biegga, dolla, davdda, heftig Vind, Syg
dom,lld; garra ravdnje, stcerk, rivende
Strom; garra miella must læi dåsa, jeg
havde det ftærft i Sinde; garra mokke læ
must dom guvllui, jeg har et paatra?ngendc
2Grinbe paa den Kant; garralundulas, gar
ravaimolas, adj. haardhjertet.
Garaslagan, adj. (gäras) — gäraslagas.
Gäraslagas, -gaca, adj. (gäras) üblid, alvor
liff, noget haard, ftræng.
Gärasmattet, -mattam, r. fad. (gärasmet)
gjore haard, hcerde.
Gärasmet, v. comp. = gärasmuvvat.
Gärasmuvvat, -muvam, v. comp. (gäras)
blive daarb, haardere, tjærbes, forha’rdeü,
Gärastaddat 1. -stallat, -stadam, -stalam,
v. imit. (gäras) 1) vise sig haard, behandle
onbt; g. manaid 1. manai ala, vuöstai,
behandle BjZrnene haardt, Ⱦre fjaarb imob
dem! vni læ oaäitadagai siste, mi nu ga
rastalla? hvad er der i ©engflæberne, som
fülc’j faa haardt?
Gärastak, -staga, s, (garrat) = gåra Ida k.
Gärastet, r. dem. (gärrat) karke, fnpre, binde
lidt; garastam-badde, émprebaanb.
Garasvuotta, -vuoda, s. (gäras) Haardhcd,
Strcrnghed,
Gärasavsat, v. aestim. (gäras) = gäraset.
Gäraset, v. aestim. (gäras) anse for haard,
strcrng, strid, for altfor haard,
Gäratatte, adj. (garrat) forn kan karkes osv,,
karkclig,
Garatet, v. a. (garra) afffaKe, strcelle; gara
tet navrasid, potetaid, ftræfle s)tæper, Po-
teter,
(kratet, r. fad. (garrat) lade karke, binde
oft).
Garatæbme, -tærne, adj. vedf, -te« (garra)
forn ei har Skal.
Garban, s. (garbbat) — skarban.
Garbas, garbbas, s. vapor aestu aestivo e
terra Immida ascendens, Damp, forn i
ftærf Hede stiger op af fugtig Jord; garbas
1. bæivvadak-suovva (jfr. muovva).
Garbbas, -ca, s. dem. (garbes) üben Baad.
Garbbat, garbam, v. a. = skarbbat; kradfc,
udkradfe; bipo garbbat.
Garbes, garbba, s. cymba biremis, Üben
Vaad, færing med to Par Aarer.
Garbmad, adj. (dial.) uedf, garbmis, ruber,
karmoistnrod.
Garbmodattet, -dattam, r. fad. (garbmo
det) give tarmoistnrpdt Udseende.
Garbmodet, r. n. (garbmad) faa farmotfin-
robt Uoseende,
Garbmot, v. a. (obsol.) circumcingere, slåa
Å\rebs om, omringe.
Gardadak, -daga, s. (Gardde) ©tcb, hvor
Rengjcerde har ftaaet.
Gardan, norn. propr. vlr. Mandsnavn.
Gärdaset, v. tard. (gärddet) faa smaat, i
Mag plukke, rapse, rive,
Gårddasaddat, -sadam, v. fr. (gärdaset) nu
og da afriues (om smaa Stykter af Huden)’,
likest læk binuak gärdasaddam , smaa
Skindfiller ere revne af Huden,
afrives (om finaa
Skindfiller (jfr,
<F2r66e, g2r6e, .3, 1) Gjcerdc (for Ren,
Nype el. om Kirke); gjcerde:
, Kirtegaard, (opretstaaende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free