- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
114

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dabe
Dabma, dama, s. (dial.) dump Samt
jubma).
Dabmaladdat, -ladam, v. fr. (dabmat) ofte
tæmme lidt.
Dabmalästet, v. den/.. = dabmalet.
vadmålet, v. dem. (dabmat) tæmme Übt,
som snareste tcrmme,
lade sig tcem:ne, blive tcrmmet.
Dabmasuvvat, -suvam, v. transl. — dab
maset.
Dabmat, damam, r. a. domare, tæmme;
damastuvam lodde, mutto i daide. dab
mat, jeg onster at tæmme Fuglen, men fanffe
den ikke laber fig tømme.
Dabmat, damam, v. n. = jubmat.
Dabme, dame, s. 1) tenuia segmina lignea,
quae ad arculas conficiendas adhibentur,
tynde Trcrflise, ber bruges til at gjore 3XSffer
af. 2) gluten, Lim (= Bv. hibme).
Dabmedet, v. <.<>///, — dabmit.
Dabmit, v. a. (dabme) 1) binde sammen Fliser
til iCrffev. 2;* glutinare, lime.
Dabmitatte, adj. (dabmitet) som kan limeb.
Dabmitet, v. fad. (dabmit) 1) lade lime.
2) kunne Umee.
Dabmok, -bmoka, s. Sälmo fario, Cvret.
Dabmok-javrre, nom. prqpr. loc. Tamot
vandet i Tromsø Amt.
Dabmug, -bmuga, .5. = dabmok.
Dabmugas, »9232, s. dem. (dabmug) üben
Crret, Forcl. -gagas, s. dein. id.
Dabos, adv. hue, hid; duobos dabos, did
og hid.
Dabotet 1. dabohet, v. a. adipisci, faa fat
vaa, erholde,
Dabranet, r. n. = darvvanet.
Dabretet 1. dabredet, r. fad. = darwitet.
Dabcca, dabca, s. = daveca.
Dadde 1. daddek 1. daddake 1. daddekena,
tt</,-. dog, alligeuel.
Dade 1. dade 1. daré, adr. cfébro, idelig
(= oppeti).
Dadna, adr. (nun. us.) [indem, forleben,
for nogen Tid siden.
Dadnai, adj. »ebf. -dnas (dadne) 10m er
ftærft fortinnet.
Dadne, s. stannum, Tm,
Dadnédet, r. cont. (dadnit) holde paa mcd
at fortinnc.
vaäneztet, ,v fortinne lidt.
-stästet, r. dem. id.
Dadnit, v. a. (dadne) stannum incoquere,
fortinne, übftaffere mcd Tm,
Dagga
Dadnitet, v. fad. (dadnit) 1) labe fortinne,
2) kunne fortinnes.
Dadnot, danom, r. n. — garrat.
Dadas, daddas, adj. (dactcte) sordidus,
fmudsig, tüfmubfet.
Daddai, adj. vedf, 626625 (dactcte) valde
sordidus, meget tilsmudset.
vasse, sacke, s. sordes, (in schpeto) ©mubS
i Gevcer, Krudslam (jfr. daggo).
Daddodet, v. fad. (dactctot) inquinare, gjøre
fmubfet,. flammet, tilsmudse,
Daddodkættai , 1) car. verb. (daddodet)
uden at tilsmudse. 2) adj. oebf. -kættes,
utilsmudset.
Daddot, dadom, v. n. (dadde) inquinari
(de sclopeto) blive fmubfet, slammet, skidden
(om Bosse).
Dade, adv. co, des, desto; dacte bahabut,
desto öcerre; dacte buöreb, buörebut, bes=
bedre, saa meget des bebre; dacte æmbo
go i læk dærvas, faa meget mere som han
itte er frist; matte ueeb, dacte buöreb,
\o mindre, des bedre.
Dade, adv. (dial.) = dabe.
Dademielde, adv. quandoquidem, efterfom,
efterbi, saasom; dactemielde 2,0 læm gul
lam, estersom jeg har Hort; dactemielde go
diedam, faaüibt jeg neb; dactemielde raa
ctcmielde hæivve, efterfom det kan hove;
dactemielde mactemielde dalkke sadda,
alteftersom Veiret bliver.
Dadestaga, adv. pauüatim, efterhaande»;
manak adnek, d. go olmus goarro, Bor
neue opbruge, eftersom man syr.
Dadetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes (dactcte)
unlfmubfet.
Dadevitta, adv. — dakkavicte.
Dadve 1. dadbe, s. — dardde.
Dafho, s. (hin i All og Loc.) respedus,
Hcnsccnde, Hensyn (jfr. gæccen); juökke
dafhost gåras læi dat dalwe, i enhuer
§enfeenbe var den Vinter haard; muttom
dafhost, for en Tel, tildels; im dago daf
bost ciero, jeg græber ikke derfor; monai
sietam dafhostam, ogsaa jeg vil for min
Del; dam ase dafhost, mcd Hensyn til
den Tag; juökke dafhoi dat sadne hæivve,
i enhver £enfeenbe passer det Crb; su daf
hoi læm mon dam dakkam, af Henfvn
til Ham har jeg gjort det.
Dafsat, davsam, v. n. — daksat.
Daftat 1. daftot, davtam, davtom, v. n.
datanaga.
Daggalduttet, v.fad. assuefacere, v«nne til.
Daggaiduvvat, -duvam, v. subj. assuefieri,
vannes til (jfr. vuogaiduvvat).
114
Dabemusta, adv. = dabemugat.
Dabild, adv. = dabeld.
Dablag, adj. = davllai.
Dable, s. = davlle.
daktat.
Dafte, s. = flakte.
vagga 1. dagganaga 1. 62992 dat, adj. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free