Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1517
Råg—Råttor.
1518
dad säd, när den fortares, ofta
åstadkommer svåra sjukdomar (dragsjuka hos
människor; kastning af fostren m. fl.
sjukdomar hos boskapen), bör råg, i
hvilken mjöldrygor finnas, aldrig för
något ändamål användas, förrän den
blifvit väl rensad och grundligt torkad
i ugn.
3) Rotmask. Med denna benämning
betecknar man de rågens rötter
förtärande larverna af åtskilliga insekter,
såsom rågmaskflugan, sädesknäpparen,
fing-borren, ollonborren m. fi. Larverna
utkläckas vanligen i gräsmattan å de
rågåkrarna omgifvande åkerrenarna samt
det kring åkrarna befintliga i stenrösen
växande gräs. För att förekomma
rotmask förordas: att under trädesåret hålla
åkern fri från ogräs; att rensa -öppna
diken redan hösten före trädesåret eller
åtminstone tidigt påföljande vår; att
under torkår ej för mycket bearbeta
åkern; att ej för höstrågen använda
obrunnen gödsel, samt att blanda
gödseln till höstråg med gran- eller tallris,
pors och skvattram. Dessutom har
betning af utsädesrågen med åtskilliga
ämnen visat sig mycket verksam mot
rotmask. Sålunda kan utsädesrågen
blandas med tjära eller ock fuktas med
terpentin samt därpå öfversållas med kalk
eller aska och omskottas tills den
torkar; vidare kan den blandas med
stenkolsolja, utspädd med vatten (V5 kanna
stenkolsolja till 1 kanna vatten för hvarje
tunna råg), stöpas i stark saltlake eller
blandas med krossadt salt.
4) Broddmask kallas de sniglar och
larver, som afäta broddén utan att skada
roten, såsom åkersnigeln,
sädesbrodd-flyet, hvitaxmasken. Sniglar fördrifvas
genom att beströ fälten med järnvitriol,
blandad med torr jord, eller med en
blandning af aska, nysläckt kalk och
fmstött salt. SädesbroddØyet skyr kåd-
och terpentinlukt, hvarför mot denna
insekt den mot rotmask förordade
gödningen kan användas. Hvitaxmasken,
larven till hvitaxmottet, är till färgen
ljusgrön samt tumslång och af samma
tjocklek som den inre omkretsen af ett
halmstrå. Den äter sig igenom strået
och afbiter stjälken, så att strået vissnar
och hvitnar samt sitter löst i slidan.
Dylika ax brukar man benämna »hvitax».
Den af hvitaxmasken härjade jorden bör
före vintern djupt plogvändas samt tidigt
följande vår flitigt köras.
5) Frost skadar äfven ofta höstrågen,
särskildt i sumptrakter och på
ofullständigt afdikad mark. Värmeutstrålningen
från rågen, hufvudsakligen vid
soluppgången, gör att axens temperatur
sjunker under luftens, så att de förfrysa,
vissna och hvitna. Dylika frostbitna ax
kallas jämväl »hvitax», men sitta till
skillnad från nyss omnämnda fast vid
strået. Vid molntäckt himmel eller blåst
är någon frostfara icke att befara.
Kärr-och mosstappningar samt fullständig
afdikning af den odlade jorden äro de
bästa medlen att förekomma dylik frost.
För att minska värmeutstrålningen och
sålunda förekomma förfrySning brukar
man i vissa trakter under kalla nätter
före soluppgången upptända rökeldar
kring fälten, så att dessa insvepas
liksom i ett moln. Förfrusen råg bör
afslås till foder, medan strået ännu är
grönt; om så sker, återväxer rågen och
man kan ändå hoppas på någon skörd.
I motsatt fall vissnar äfven strået snart
och växer icke upp igen.
Råttor oeh möss äro, som hvar man
vet, besvärliga snyltgäster, i synnerhet
de stora grå råttorna, som, där de
innästlat sig, kunna åstadkomma betydliga
skador på egendom. För dylika
skadedjurs utrotande anbefalles en mängd
medel af olika beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
