Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1321
Nervsjukdomar—Neurasteni.
1322
Vattenbehandling spelar en stor roll
vid nervfeber, företrädesvis kalla
tvättningar. Utom det att de stärka huden,
inverka de lugnande på nerverna och
ha äfven en afgjordt gynnsam inverkan
på andningsorganen och njurarna. De
tjäna äfven till förebyggande af liggsår,
som i denna långvariga sjukdom lätt
uppstå. Om dessas behandling och
förebyggande se Liggsår.
Nervsjukdomar (se Ansiktsvärk,
Förlamning, Hufvudvärk, Höftvärk, Kramp,
Migrän, Neuralgi, Neurasteni, Neurit,
Ryggmärgslidande och Skrifkramp.)
Neuralgi eller nervvärk kallar man
sådana nervsmärtor, som karaktäriseras
däraf att de förnimmas i området för
en bestämd nervstam eller bestämda
nervgrenars utbredning. De äro i
allmänhet mycket häftiga och uppträda
vanligen rycktals med smärtfria eller
jämförelsevis lugnare mellantider. I
många fall torde neuralgierna vara
föranledda af samma orsaker som de
neu-ritiska åkommorna och åtföljas stundom
liksom dessa af förlamningar eller
nedsättning i känselförmågan. Utom af
yttre skador och förkylning kan en
neuralgi äfven uppstå till följd af
förgiftningar eller infektionssjukdomar.
Personer, som lida af blodbrist eller allmän
nervositet i någon form, äro särskildt
disponerade härför.
Smärtanfallen kunna variera betydligt
i fråga om såväl långvarighet som deras
periodiska återkommande. Ibland
kunna de gå öfver på en liten stund, i
andra fall hålla de på i timtal, än
återkomma med några minuters mellanrum
och än kunna timmar, dagar, ja veckor
förflyta, under hvilka den sjuke är
fullkomligt smärtfri. Stundom händer det
att nervvärken återkommer på en
bestämd tid alldeles som frossan. Anfallet
kan komma fullkomligt af sig själft
eller också föranledas af någon yttre
anledning eller psykisk inverkan, t. ex.
skrämsel eller vrede. Ibland inledes
anfallet af abnorma förnimmelser, såsom
kittling, myrkrypning, domningskänsla
o. s. v. i den angripna lemmen. Nästan
alltid är den sjuka nerven öm för tryck.
Den sjukes välbefinnande kan ej sällan
lida i hög grad genom smärtornas
häftighet, störd nattro o. s. v.
Behandlingen och utsikterna till
hälsans återvinnande bero på orsakerna.
Ibland kan sjukdomen vara
jämförelsevis lätt att häfva, ibland åter kan den
trotsa hvarje behandling. Särskildt hos
gamla personer bruka neuralgier vara
envisa. Smärtorna försöker man lindra
genom att hålla den sjuka lemmen i
hvila, genom kylande omslag, isblåsa
och inre smärtstillande medel, t. ex.
fenacetin eller antipyrin i doser om 1
gm. Elektricitet och massage göra
äfven ibland god verkan, liksom vissa
afledande medel, exempelvis spansk fluga,
ingnidning med liniment o. s v.
Hud-retande bad, såsom gyttjebad o. d.,
kunna likaledes utöfva gynnsamt
inflytande.
Neurasteni. Med detta ord menas
hvad man i allmänhet kallar nervositet,
d. v. s. en allmän sjuklig svaghet och
ömtålighet hos nervsystemet. Det är
sålunda icke, såsom vid neuralgi eller
neurit, fråga om någon egentlig
nervsjukdom, nerverna äro blott abnormt
känsliga eller ömtåliga, så att de reagera
för intryck, som skulle lämna friska
nerver oberörda. Neurastenien angriper
företrädesvis personer med nedärfda
nervösa anlag; ett sådant anlag
utvecklas lätt till neurasteni genom
alkoholmissbruk, könsutsväfningar, kroppslig
och andlig öfveransträngning, sorger och
bekymmer samt otaliga andra
omständigheter. Neurastenien är en mycket
utbredd sjukdom och har särskildt
blifvit mycket vanlig i vårt nervösa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
