Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giftorätt—Gikt. 584
683
eller testamente gifvits åt ena maken
med uttryckligt förbehåll att de skola
tillhöra denna enskildt; lösören eller
fast egendom, som i endera makens hand
hafva egenskap af villkorlig hemföljd,
d. v. s. skall vid arfskifte efter
gåfvo-gifvare återbäras eller afräknas å
gåfvo-tagarens arfslott; ali egendom, fast eller
lös, som, efter det ansökning gjorts om
sedermera beviljad boskillnad, förvärfvas
af ena maken, samt ali fast egendom,
som ena maken före eller under
äktenskapet ärft eller före äktenskapet
förvärfvat.
Giftorättsandelarna utskiftas på
makarna vid endera makens död, vid
skilsmässa mellan makarna samt vid
boskillnad.
Giftorätt kan förverkas helt eller
delvis af följande anledningar:
Då endera maken dräper den andra
af vilja eller groft vållande eller vid
domstol blifvit förvunnen att ha
stämplat mot den andras lif och skilsmässa
på grund däraf följer (i förra fallet
förverkas hela giftorätten till hvad den
andra medfört i boet, i senare fallet
förverkas hela giftorätten i boet),
då skilsmässa afkunnats på grund af
horsbrott (i detta fall förverkar den
brottslige hälften af sin giftorätt), eller
då ena maken af fiendskap
öfvergifvit den andra och begifvit sig bort i
afsikt att ej vidare återvända för att
fortsätta äktenskapet (i detta fall kan, då
skilsmässa afkunnats, domstolen förklara
den afvikna maken förlustig hela
giftorätten i boet, hvilken den
hemmavarande maken får behålla, så länge han
förblir ogift.)
Gikt är en kronisk rubbning i
ämnesomsättningen, som yttrar sig med
egendomliga anfall af akut
ledgångsinflammation, börjande företrädesvis i
stortån och sedan spridande sig till andra
leder. Sjukdomen medför ofta äfven
rubbningar i inre organ.
Den egentliga gikten får ej förväxlas
med reumatism, som den dock i många
fall liknar i fråga om symtomen. Den
antages bero på aflagring af urinsyrade
salter i ledgångarna. Vanligast
uppträder sjukdomen i åldern mellan 35—40
år, ehuru den kan komma till utbrott
både tidigare och senare, och
förekommer oftare hos män än hos kvinnor.
Ärftliga anlag spela en viktig roll och
kunna påvisas i mer än hälften af alla
giktfall. En mycket vanlig orsak är
omåttlighet i mat och dryck, i
synnerhet rikligt förtärande af köttföda, samt
missbruk af spirituösa, särskildt öl och
vin, hvarjämte sjukdomens utbrott
gynnas af makligt och stillasittande
lefnadssätt. Man har därför kallat denna
sjukdom Jrikemanssjukan», ehuru den
äfven kan uppträda hos personer, som
icke på något sätt gjort sig skyldiga till
extravaganser.
I regeln börjar sjukdomen med ett
akut anfall, som ibland föregås under
några dagar af vissa förebud, såsom
trötthet, nedstämdt lynne,
hjärtklappning, oordningar i magen etc. Själfva
anfallet börjar vanligtvis fram mot
midnatt i form af en ytterst häftig,
borrande eller brännande smärta i den
angripna leden, vanligen i stortån, som
svullnar och rodnar, kännes het och är
ytterst öm för minsta beröring.
Fotryggen är äfven något svullen med
utvidgade spända blodådror. Ibland
åtföljes anfallet äfven af måttlig feber.
För öfrigt har den sjuke ofta god aptit.
Tillståndet förbättras under dagarna,
men försämras lika regelbundet under
nätterna, tills efter en fjorton dagars
förlopp anfallet går öfver, svullnaden
och rodnaden försvinna och huden på
det angripna stället affjällas under liflig
klåda. En förtjockning kvarstår dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
