Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Qväkarnybygget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
»Ja, det blir bra», återtog Ruth. »Jag fick höra i
morgse», tillade hon, »att Hanna Stanwood är sjuk. John
var der i går qväll; jag måste dit i morgon.»
»John kan gerna komma hit och äta, om du måste
stanna hela dagen», föreslog Rakel.
»Tack; Rakel; vi få se i morgon. Men här kommer
Simeon.»
Simeon Halliday, en högrest, starkt byggd man med
grå röck och benkläder samt en bredskyggig hatt, inträdde.
»Hur mår du, Ruth?» sade han och utsträckte sin breda
näfve mot hennes lilla knubbiga hand; »och hur mår John?»
»Jo, John mår bra, och alla andra af oss också»,
svarade Ruth glädtigt.
»Något nytt, far?» frågade Rakel, under det hon sköt
sina skorpor in i ugnen.
»Peter Stibbins sade mig, att de skulle komma fram i
qväll med några vänner», sade Simeon med underförstådd
mening, under det ban tvättade händerna vid en nätt
tvättställning, som stod i en liten förstuga på baksidan af huset.
»Såå!» sade Rakel och såg tankfullt åt Eliza.
»Sade du ej ditt namn var Harris?» frågade Simeon
Eliza, då han åter inträdde.
Rakel såg hastigt upp på sin man, då Eliza bäfvande
svarade: »jo»; hennes fruktan, som alltid var vaken, kom
henne att tänka, att hon nu möjligen var efterlyst.
. »Mor!» sade Simeon och kallade Rakel ut i förstugan.
»Hvad är det du vill?» frågade Rakel och torkade
mjölet från sina händer, då hon kom ut till honom.
»Barnets far är inom nybygget och kommer hit i
qväll.»
»Nej, det är väl aldrig möjligt!» sade Rakel med hela
ansigtet strålande af glädje.
»Jo, det är verkligen sant. Peter var i dag med vagnen
der nere vid den andra gården, och der fann han en gammal
qvinna och två män, och den ene af dem sade sitt namn
vara George Harris, och af det ban berättade om sina öden
är jag säker, det är han. Han är en klok och vacker karl
också. — Skola vi säga henne det nu?»
»Låt oss tala om det för Ruth», sade Rakel. »Hör
hit, Ruth, kom ut!»
Ruth lade från sig stickningen och stod om ett
ögonblick ute i förstugan.
»Ruth, hvad tror du?» sade Rakel. »Far säger, att
Elizas man är i grannskapet och kommer hit i qväll.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
