Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hvaruti läsaren får göra bekantskap med en menniskovän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Om man tillfälligtvis besöker några egendomar i dessa
nordligare trakter och får bevittna den välvilja och
vänlighet, hvarmed en del husbönder och matmödrar bemöter sina
slafvar, och somliga slafvars trogna tillgifvenhet, kunde man
lätt frestas att drömma om sanningen af den ofta
upprepade poetiska sagan om slafveriet såsom en god
patriarka-lisk inrättning och dylika vackra dikter. Men sanningen är,
att öfver hela denna vackra tafla hvilar en dyster skugga
— skuggan af lagen. Så länge lagen betraktar alla dessa
menskliga varelser med klappande hjertan och känsliga
sinnen endast som lika många ting, tillhöriga en egare och
herre, och så länge ekonomiska förluster eller olyckor, som
drabba den välviüige husbonden, eller dennes oförstånd eller
död kan medföra, att slafvarne få utbyta ett lif, der de
njutit öm omvårdnad och mildhet, mot ett lif af hopplöst elände
och uselhet, — så länge är det en omöjlighet att se något
vackert eller önskvärdt hos äfven den bäst ordnade
slafin-rättning.
Herr Shelby var i det hela en hedersman, godhjertad
och välmenande samt föga fordrande af sin omgifning, och
intet hade sparats på hans egendom, som kunnat bidraga
till hans negerslafvars fysiska välbefinnande. Han hade
dock lagt sig för vidt ut i mindre väl beräknade
affärsföretag och derigenom blifvit djupt skuldsatt; hans förbindelser
hade råkat i händerna på Haley, och i detta förhållande
ligger förklaringen till det samtal vi nyss bevittnat.
Då Eliza närmat sig dörren till rummet, hade hon
kommit att få höra tillräckligt af detta samtal för att förstå, att
slafhandlaren hade gjort husbonden anbud på någon.
Hon hade gerna stannat vid dörren för att lyssna, då
hon kom ut ur rummet, men hennes matmor kallade just
då på henne, så att hon var tvungen att skynda bort.
Hon hade tyckt sig höra köpmannen göra anbud på
hennes gosse; — skulle hon hafva hört miste? Hennes
hjerta klappade nästan hörbart, och ofrivilligt kramade hon
gossen så hårdt intill sig, att han förvånad såg upp mot
hennes ansigte.
»Hvad går åt dig i dag, Eliza?» sade hennes matmor,
då Eliza hade stött omkull tvättkannan, slagit öfverända
sybordet och till slut i tankarne bar fram till frun en lång
nattdrägfc i stället för den ridklädning, som hon befallt henne
framtaga ur garderoben.
Eliza studsade. »O, missis!» sade hon, upplyftande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
