Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hur lyrans strängar blevo stumma.
Han kanske gift sig med en gumma
på landet, blivit fet oeh tjock
och svept i stoppad morgonrock.
I prosans värld han kanske skulle
på 40-talet krämpor fått
och gäspat, druckit, ätit gott,
ja, korteligen: lagt på hulle’,
tills slutligen han dog i säng
från doktor, kärngar, barn och dräng.
40.
Men fåfängt är att hjärnan plåga
med detta grubbleri, ty svar
ger döden icke på vår fråga
och släpper aldrig, vad han har. —
Ej långt från byn, där Lenskij dvaldes,
hans sista vilorum utvaldes.
Två furor bilda där en täck,
idyllisk skyddsmur kring en bäck
i dalen, som med blomster prålar.
För plöjarn rasten där är kär,
och skördekvinnor hämta här
sin läskedryck i kopparskålar.
Vid denna bäck bland täta snår
det enkla minnesmärket står.
41.
När dropparna av vårregn väta
de båda furorna och grav,
plär herden där sin bastsko fläta
och sjunger om sin Volgas hav.*
* Originalets: "sjunger om Volgas fiskare" har utbytts mot
"Volgas hav", enär denna jätteflod för den ryska folkfantasien gällde
som inbegreppet av ett gränslöst, oöverskådligt vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
