Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfundsmakt af djupt ingripande betydelse; för reglerandet
af vårt skriftspråk – och därmed äfven (ehuru blott
medelbarligen och i vida ringare mån) af vårt
bildade talspråk – kunna skolans målsmän
åstadkomma mycket, så väl till nytta som till skada.
Det är därför högst viktigt, att skolans
språkreglerande verksamhet utöfvas efter sunda
grundsatser och ej med trångsynt pedanteri. Men den
naturliga riktningen för regleringsarbetet inhämtas
just genom studiet af talspråkets utveckling. Att
närma skriftspråket till det bildade talspråket, ej
att fjärma det därifrån, bör alltså blifva uppgiften.
Skriftspråket behöfver moderniseras, ej arkaiseras.
De flesta andra nationer torde hafva förstått att
bättre låta skriftspråket följa med det talade
språkets utveckling. För oss föredömliga i sin
grammatiska enkelhet äro i synnerhet danskan och
engelskan;[1] och med dessa språk har redan talsvenskan
betydligt större likhet, än den skulle kunna tro,
som gjort bekantskap endast med den konstlade
skriftsvenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
