- Project Runeberg -  Om svenskan som skriftspråk /
271

(1897) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga verb pläga med prepositioner eller
prepositionella adverb ingå intima förbindelser, som hafva
stor användning i samtalsspråket, men knappast få
visa sig i normalprosan, t. ex. »dra sej för någet»,
»de’ kan väl gå för sej», »gå in på någet», »Hvar
har du gjort åf din knif?», »göra åf me’ sej (eller:
sina pengar)», »hålla i sej», »komma sej för», »komma
= råka) ut för någet», »komma ut me’ (= förmå)
någet», »stå på sej», »sitta öfver» (= vara sysslolös,
vänta m. m.), »vara me’ om (= samtycka till) någet»,
m. fl.

Beträffande dessa och dylika fraser är det ofta
(åtminstone med de hjälpmedel, som stå mig till
buds) omöjligt att afgöra, om de uppkommit först
i senare tid eller länge tillhört språkbruket och
fordom kunnat uppträda äfven i skriftspråk.[1] Med
samma reservation angående åldern anför jag – för
att blott taga några få exempel – följande uttryck,
hvilka alls icke eller mycket sällan brukas i
normalprosa, men äro de vanliga i samtalsspråk: »
pass
(stor o. s. v.)», »Hur ä’ de’ fatt?», »De’ gör de’
samma» (= är mig likgiltigt), »De’ gör ingenting»,
»De’ har ja’ ingenting emot», »här om dagen (kvälln,
året, sistens)», »ve’ de’ här laget», »i senaste laget»,
»främmande» i vissa förbindelser[2], »tyckmycken»,
»tråk», »inmunt», »utögd». Såsom något vulgära


[1]
I det senare fallet borde de helst upptagas i nästa kapitel.

[2]
T. ex. »De’ kommer främmande», »Han fick rart
främmande», och i bestämd form, t. ex. »Främmandet ä’ kvar ännu»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omskrift/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free