Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åhörarna, utstöta lösryckta ord, hvilkas innebörd
och sammanhang ej äro begripliga för någon annan
än den, som mycket noga förstår hans känslor
och kan gissa, hvarmed han i sitt inre sysselsätter
sig.
Ett välbekant exempel på muntligt användande
af ett »nyckelord» är Croesus’ uttrop, när han besteg
bålet: »Solon, Solon!» I hans inre var det
sannolikt endast detta namn, som uttryckligt tänktes.
Men i och med detta namn stod säkert för
hans minne hela hans märkliga samtal med den
vise athenaren, och det stod där i ny och öfverraskande
belysning genom den känsla af hans närvarande
elände, som lade en så ångestfull betoning
på hans utrop.
Nu för tiden förekommer i skämtsam tidningsstil
rätt ofta ett »nyckelord», hvarmed man afslutar
en berättelse om, huru några personer plötsligt komma
under fund med, att de blifvit grundligt lurade
eller burit sig riktigt dumt åt – »tablå!» Detta
enda ord betyder då ungefär: »Nu kan läsaren
själf tänka sig, hur de stodo där orörliga af öfverraskning
och vanmäktig harm, så att de utgjorde
en komisk tableau vivant.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
