Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FJÄRDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa)
och sarntalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet
närmast betingade. Anmärkningar om indelningen,
hufvuddelarnas namn, utförligheten samt behandlingen
af talspråket i det följande. – Handstil och uttal;
tryck. – Angifvandet nf ordens samhörighet eller
åtskillnad. – Skriftens utvägar att ersätta talets
betoningar. – Materialets närmaste inverkan på ordvalet. 79.
FEMTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa)
och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter
(början). Allmän skiljaktighet till lynnet. – Utrop,
interjektioner. – Tillrop; tilltal, tilltalsord; anmärkningar
om bruket af pronomina (personbeteckning). –
Uppmaningar ............................................ 103.
SJÄTTE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa)
och samtalsspråk. B. Temperamentsolikheter
(forts. och slut). Fråga och svar. – Sättet att börja.
Subjektiva inskjutningar. – Mera relativa
temperamentsolikheter: i logisk stränghet; i omväxling; i
förkärlek för abstrakta eller konkreta (o. bildliga), försiktiga
eller starka, städade eller själfsvåldiga uttryck; i
förmåga af anpassning efter läsarens eller åhörarens
person ................................................. 140.
SJUNDE KAPITLET.
Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa)
och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är
normalprosan omständligare? Samtalsspråket
(»umgängesspråket») kan ersätta vissa ord genom betoning,
åtbörder, miner, blickar, läten. – Den förhandenvarande
»situationen» tillåter ofta stor ordknapphet. –
Särskilda uttryck, förbindelser och formler, som undvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
