- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
488

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Lapparnes nuvarande tillstånd och blick på deras framtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488 MÖJLIGHETEN AF JORDENS ODLING.

Af det som i det föregående blifvit anfördt om nybygges-kulturens
uppkomst, oeli utveckling, hafva vi sökt ådagalägga att mycket af den
mark, som egnar sig till odling, redan blifvit dertill insynad och
upplåten. Der imot hafva vi ej ännu vidrört huru denna landets uppodling
utförts och hvilka medel den lemnar befolkningen till uppehälle.
Åkerbruket är i allmänhet i hela Lappland osäkert, och lemnar blott
undantagsvis god afkastning. Boskaps skötseln är mera lönande, om den på
ett rätt sätt ordnas. De stora myrtrakterna lemna många och goda
tillfällen till ängar, de månge bäckarne lemna äfven obegränsade
tillfällen till beredande af ängs-rödjningar. Likväl hafva olika flod-dalar
en olika bördighet. Så är både Skellefte och Pite elfs vattensystem
mycket sterilt, mycket magert, myrarne äro grunda och hvila på
sten-botten, bäckarne äro oftast omgifne af steniga stränder och försvinna
sjelfve bland stora stenar. Lule elfs flodsystem är något bättre och
ju längre man kommer mot norr, desto bördigare äro elfstränderne,
desto vidsträcktare tillfällen finnas till erhållande af ängslägenheter.
Pite elf är bland alla den sterilaste, dernäst Skellefte. Redan
Lais-elfvens vattensystem är bördigt, så äfven Vindelns, Urnans och
Ånger-manelfvens. Detta gör ock att af Pite Lappmark de trakter, som höra
till Skellefte och Pite elfs vattensystem, minst af alla lämpa sig till
kolonisation, att Jokkmokk och Qvikkjokk af Lule Lappmark äfven i
allmänhet sakna goda ängslägenheter, men att sådana finnas i det
öfriga Lappland. — Då nu största antalet af dessa ängslägenheter redan
är insynadt under hemman, fordras för nybygges-kulturens vidare
utveckling och för att ökad befolkning der skall kunna draga sig fram, att
jordbrukaren genom afdikningar, vatten-öfversilningar och rödjningar
förökar sitt höbord samt att han mer än hittills förkofrar sin ladugård och
utvecklar boskaps skötseln. Lägger man der till den inkomst hvilken de
nybyggare, som bo i Lapplands skogland, erhålla genom
skogsavverkningen, så bör der inom kunna existera en betydligt större bofast
befolkning än för närvarande.

För de nybyggare der imot, som icke bo uti skogslandet och som
inom detta land uppslagit sina nybyggen omkring Pite och
Skellefte elfvar samt i Jokkmokk, för det stora antal nybyggen mena vi,
som ligger uti sjölandet ocli invid fjällen *), är ofta nog boskaps skötseln

*) Att invid fjällen finnas ställen med rika ängslägcnhcter, såsom vid Qvikkjokk, vid
Lais-elfven m. il., är undantag, ej regel, Betet är dock alltid godt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free