Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTAL I NORGE, FINLAND OCH RYBSLAND. 451
spärrningen 1852, dels noggrannare statistiska uppgifter, dels invandring
från Sverige. Starkaste tillökningen liar egt rum i de nordligaste
nejderna (från 13,759 till 16,396) med 2,637 individer. 1 det mellersta
distriktet, af dem jag uppställt, liar befolkningen mest stått stilla, i det
sydliga synes hafva skett en tillväxt.
Lapp-befolkningen rör sig i de norra delarna af Skandinavien
temligen obesväradt, fram och till baka mellan Sverige—Norge. Tager
man derföre, som sig bör, båda rikenas Lapp-befolkning till samman,
så blir antalet år 1845 = 20,256, år 1855 = 21,684 och år 1865 =
24,153, hvilket tydligt visar tillväxt under do sista 20 åren.
Hvad angår Finlands och Rysslands Lappar, finnas inga omfattande
öller pålitliga data, som kunna upplysa om deras minskning eller
ökning; det är dock högst sannolikt, att deras antal i bägge landen
betydligt aftagit. I finska Lappmarkerna funnos, enligt 1759 års uppgift
(Kammar-arkivet), icke mindre än 1,867 Lappar; år 1865 uppgifves
deras antal till 615; hvar vid dock ånyo måste framhållas det faktum,
att de fleste troligen, såsom blcfne jordbrukare, försvunnit ur
förteckningen på nomaden te. Minskning synes ock ega rum i ryska
Lappmarken, för att döma efter hvad Friis och Daa säga i ämnet.
Granska vi litet närmare Tab. III, finna vi det ganska
anmärkningsvärda förhållandet, att i Norge tillväxten hufvudsakligen faller på
de bofaste Lapparne, d. v. s. att folket der synes vara på öfvergång från
nomadlifvet. Nomader voro: år 1845 = 1,531, år 1855 = 1,945 (följd
1852 års ryska gränsespärrning?) och år 1865 = 1,577; bofaste der
unot respektive 12,933, 14,054, 15,601. Nomaderne, som under första
decenniet ökades med 353, aftogo under senare med ett antal af 266;
de bosatte ökades stadigt med: 1,121 och 1,547. Detta står naturligtvis
1 samband med det allmänna ökandet af den norska och finska bofasta
befolkningen i dessa delar af Norge. Den norska befolkningen i
Ost-°°h Vest-Finnmarken, som (enligt Friis, 1. e.) år 15G7 utgjorde 561
familjer, sjönk under 24 sekel stadigt till 290 fam. år 1805; år 1810 steg
fainilje-antalet till 300, men hade år 1815 åter sjunkit till 296. Från sist
nämda år har tillväxten varit lika jemn och 1865 funnos 1,749 norska
familjer i nämda område. Lapparnes förändrade lefnadssätt i Norge
står ock utan tvifvel i samband med det vid den norska kusten rika
’■sket, hvilket, huru mödosamt det än må vara, likväl erbjuder lättare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
