- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
437

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Öfversigt af Lapparnes senare historia och behandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GAMMAL INDELNING I BYAR. 437

icke skulle hafva verkat förklaras i ett annat kongl, danskt reskript af
1743, att man icke må förebrå någon att han är en Lapp, "enär de
skola anses och aktas lika som konungens öfrige undersåtar". Detta
oaktadt, säger Siljeström ännu 1842, att Lapparne i Finnmarken äro
föraktade af den öfriga befolkningen och att benämningen Lapp der
är motsats till titeln "skikkeligt folk".

Då vi nu följt Lapparnes historia intill den senaste tiden kan det
vara lämpligt att taga en kort öfversigt af de svenskes närvarande
administrativa indelning och utbredning i landet samt der vid äfven
närmare omtala en sak, hvilken i det föregående blifvit blott antydd der
och hvar,,nämligen deras rörlighet, deras vandringar och huru pass de
göra skäl för benämningen nomader. Jag börjar då från norr och följer
landet, der de finnas, oafbrutet mot söder, sedan jag först gjort den
anmärkning, att med ordet by (sita) i Lappland icke menas, såsom
i öfriga landet, en samling hus med dess innevånare, åtnjutande vissa
rätts-förinåner och utöfvande vissa pligter gemensamt; utan en stam
kappar, bestående af flere eller färre familjer, beslägtade eller icke,
Hvilka vistas eller nomadisera i en viss trakt och till samman erlägga
skatt för den jord de begagna. Jag har förut (sid. 37) sagt att
Lapparnes vandringsvägar äro gamla; så är ock by-indelningen, ßedan
1571 nämnas följande byar: Lule, Tingavara, Rounala, Kàutokeino,
Lappajärvi, Teno, Utsjoki, Aviovara, Varangcr, Porsanger, Alten,
Laxfjord, Hvalsund, i finska och norska Lappmarkerna; Soxjokk,
Jokkmokk, Tårpcnås, Serkicslokt, Arffvesjaur, Lokte, Semetsjaur, Laissita.
1 Ume och Ångermanland inga*).

I. Norrbottens län innehåller största vidden Lappmarker, hvilka
fördelas i Tornio, Lule och Pite, till en vidd af vid pass 705 qvadr.
’nil och år 1870 hysande 4,577 Lappar.

1. Tornio Lappmark, v. p. 166 qv. mil, omfattar 2 socknar:
Enontekis och Jukkasjärvi, och äro dess fleste Lappar Fjäll-lappar, blott ett
Par i Jukkasjärvi äro Skogs-lappar.

«■) Enontekis socken har sin kyrka vid Karesuando sedan 1809 och
hgger hon 25 mil från Tromsö, 43 från Haparanda (Linder). Dess 1,022

> Se H. Forssell i Äldre bidrag till Sveriges officiella statistik. I. Sverige 1571; sid. 34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free