Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Psykiska och sociala egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
snålhet och bedräglig het
nåder åt hustrun. Men sjelf går han i hvardags-lag i utslitna och
läppiga plagg.
Hans största rikedom är dock renhjorden, och en sådan på 2,000
stycken är värd minst 20,000 r:dr. Högström säger (sid. 91) sig veta
Lappar, hvilka lemnat efter sig en hjord på 3,000 renar ocli dess utom
i "redbart silfver och hvita penningar så mycket, som par karlar med
plats mägtat framskaffa".
Såsom bevis på deras snålhet, må nämnas ett af Högström (sid.
140) anfördt exempel, huru, då en nygift Lapp drunknade, dennes enka
måste gifva sin svärfar 6 renar i betalning för det han sökte rätt på
den dödes kropp, fastän det var hans egen sons.
Med denna sparsamhet och Lappens misstänksamhet står äfven i
samband det förhållandet, att han, ehuru välvillig och höflig mot den
resande, är ganska dyrlegd, och att han i handel ocli vandel är
egen-nyttig och knipslug; man blir lätt lurad af honom. Dock icke af
honom mer än af andra: äfven han begagnar tillfället till vinst. Svensk
heter på lapska bland annat Tuvo (af tarot - bedraga), och tyvärr torde
namnet vara väl förtjent till följe af det gamla sättet att drifva handel
med Lapparne. Men märka de att man högligen önskar en sak, eller
är i stort behof deraf och endast genom dem kan få honom, kunna
de pressa köpet särdeles hårdt. All ting är också dyrt i Lappmarkerna
och lefnads- samt isynnerhet rcsc-kostnaderna höga.
Den större handeln bedrifves nu mera på det hos civiliserade folk
vanliga sätt, så att den enskilde Lappen söker upp den enskilde
köpmannen eller tvärt om, för att tillfredsställa hvar sitt behof af varor,
ehuru vanligen viel marknader, hvilka regelbundet hållas på vissa tider
viel kyrkplatserna och till hvilka samlas stora hopar af köpmän och
Lappar. "På Gellivara marknad, t. ex.", skrifver H. A. Widmark, "gå
Lapparne första dagen till alla handlande och utbjuda sina produkter,
sälja dagen derpå till den som betalar mest eller, om priset är lika,
till den för hvilken de hysa mesta lit och uppköpa sina förnödenheter
sista dagen hos den som lemnar goda och billiga varor. Ingen
byteshandel förekommer, och en handlande kan på detta sätt få utgifva
1000-tals r:dr den ena dagen, hvilka åter inflyta i kassan dagen derpå".
Förr var det annorlunda; handeln var då ett slags byte, och till
grund der för låg idéen om gästvänskap och vängåfvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
