- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
86

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Renen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

myggornas inverkan på

några timmar i fria luften under värsta mygg-tiden. I ryska Lappland
äro myggorna så bistra, att man till och med i båten måste underhålla
rök; man uppgör eld på en flat sten, och lägger sur torf der på (Friis).

Dessa myggor härstamma mest ur de sanka myrar eller starr-bevuxna
ängar, hvilka förekomma så talrika genom hela Lappland, såsom rester
af forna sjöar och vattendrag, eller i allmänhet: ur vattnen. I dessa
läggas deras ägg, af hvarje hona ända till 300 ägg åt gången; der
uppammas larverne, hvilka tjena fiskarne deri till näring, så att de
t. ex. för rödingen utgöra enda födan; kring dessa vattens stränder
framkomma (3 veckor efter äggläggningen) och svärma de utvuxna
in-sekterne i sin glada, men korta sommardans, och allt lefvande djur,
som kommer i deras grannskap, är hemfallet åt deras osläckliga
hetshunger. De förekomma i alldeles ofantliga skaror, om äfven icke
bokstafligen så som Högström säger (sid. 9), "att de kunna sätta mörker
för solen, som molnstoder"; de bita värre än tropikernas illa
beryktade mosquiter, och äro vida mera efterhängsna än dessa, ty de
ordentligen förfölja menniskan i tallösa svärmar öfver land och sjö, och
endast en stark vind kan sopa dem ur vägen.

Myggorna sägas ock mäktigt bidraga att drifva renen upp till fjälls.
Ehuru jag sett och känt dem ända upp på Sulitälmas glacierer, äro de
dock på fjällen skapligare och i mindre antal, samt hållas betydligt till
baka genom der rådande lägre temperatur, ymnigare regn och starkare
vindar, än ner om fjällen och i dalarna. Iienen finner således der ett
bättre om icke ett fullt bra, och är denna relativa frihet från
myggen utan tvifvel en af anledningarna hvarföre han, då han dervid
älvan, så gerna drager dit, liksom att hans vilde broder ofta lefver i
fjällens granskap och på dem, hvilket dock äfven har ett annat vigtigt
skäl, nämligen att han der är bäst fredad för menniskor.

Men en annan anledning gifves äfven, hvarföre renen vill till fjälls.
Hans pels är temligen tjock, han lider derföre af värme: så väl för
svalkans skull som för att slippa broms och mygg vandrar han derför
helst imot vinden, och af dessa anledningar söker han äfven sin väg
upp åt fjällen, hvarest han har det svalare och friskare. Detta röjer
sig äfven deri, att renhjorden till och med uppe bland fjällen endast
med svårighet låter samla sig i dalarna och på grön mark, bland videt
och rip-riset; der är varmare, der finnes mera mygg. För mjölkningen
måste renarne derföre, som förut nämdes, vanligen sammandrifvas på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free