Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG5
i någon man antaga sig dess sak. Den förre, genom
att läta nä försök Införa i (»jörvvells tidskrift
Samlaren tvenne af honom sjelf författade orimmade Oder,
af hvilka den ena var på sapphisk meter; den sednare,
genom att i en annan af sina många tidskrifter*)
anmäla Bröderne Stolbergs "Gediehte" med en
berömmande recension, hvari ban dristade säga, att det hos
tyska skalder så ofta förekommande bruket af
orimmad vers ej vore utan ett egendomligt behag, som väl
kunde löna mödan alt äfven af Svenskar hehjertas,
"änskönt det i begynnelsen folie sig något ovanligt och
besvärligt för svenska öron". (Så långt var det nu
kommet med Stjernlijelms landsmän!) Liksom med en
högtidligt afkunnad dödsdom hade Kellgren
förafske-dat det, i sitt bekanta stycke "Nytt Försök till
Orimmad Vers"; der Oriin och Orimlighet betraktas
ungefär såsom synonymer. (Föröfrigt må ej nekas, att
detta stycke**), på ett ganska originellt sätt, före-
*) Stockholms Lärda Tidningar; om vi rätt minnas,
årgången 1780.
Närmaste anledningen dertill tog Kellgren från ett poem
af Thorild, kalladt "F ö r s ö k till Orimmad Vers", oeh
som börjar:
"Om starka själens klarhet
Och Gudars lugn du söker.
Lär segrar på dig vinna,
Till Stoas vishet gå" —
Kellgren börjar:
"Om druckna pojkars undran
Och dårars lof du söker.
Bryt oförsökta vägar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
