Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utveckling under krigstiden före 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SVENSKT FOLKBIBLIOTEK.
ingen svensk afpruta något på den väldiga insats, som just
Gustaf Adolf och hans samtida gjort för vårt lands
utveckling. Men endast då kan ledarnes arbete blifva lyckosamt,
när de hos folket själft finna nödiga förutsättningar för sin
sträfvan.
Säkerligen har hvarje skede personer, som för den tidens
uppgifter kunna motsvara en Gustaf Adolf, en Axel
Oxenstierna, en Johan Banér, en Louis De Geer o. s. v. Eller,
om ej helt motsvara, så dock hjälpligen ersätta dem. Ty
dessas egentliga storhet låg icke i det oerhörda måttet af
begåfning. A hufvudets vägnar, i skarpt omdöme,
mångsidighet och vidsträckta kunskaper kunna de väl ha sina likar
och ha ofta haft dem både förr och senare. Likaså skall man
lätt finna deras likar eller rent af öfvermän i personlig
älskvärdhet, i sedernas enkla renhet, i fullkomlig oegennytta. Ty
Johan Banér är ingalunda det enda exemplet af dåtida
svenska generalers råhet och utsväfningar. Trots sina stora
förtjänster kan ej Axel Oxenstierna frikännas från att ha
varit ganska partisk till sin högadliga grupps förmån. Och
vid den store penningmannen Louis De Geers minne låda
befogade misstankar om affärer, som ej gärna tålde fullt
dagsljus. Men dessa mäns öfverlägsenhet låg i den praktiska
blicken för hvad tiden kräfde och deras folk behöfde, i den
orädda handlingskraften, i viljan att sätta in sina egna
personer och uppbjuda all energi för ett stort mål, för Sveriges
frihet och välfärd. Och här gäller, att hvarje folk får just
de ledare, som det själft förtjänar. De egenskaper, som mest
utmärkte Gustaf Adolf och hans män, kommo till sin rätt,
därför att svenska folket i gemen var vaket och genomträngdes
af liknande känslor.
I senare tider ha vi så ofta under brydsamma lägen
måst sakna sådana betydande ledare, emedan vårt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
