Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. BEVAKNINGSLINJER. En rundvandring genom det centrala Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varifrån man har kunnat stå i signalförbindelse med Hultaby. Ej långt
från Hultaby, vid samma vattensystem, har man på Drakekullas ägor
funnit en vidsträckt borglämning, där man bl. a. iakttager en stor
»källare» — nu Källarholmen kallad. Denna borg, som omgives av en liknande
vall som på Hultaboda ö, lär snart komma att närmare undersökas. Ett par
mil längre ned i sydost vid samma vattensystem påträffas en borglämning,
på Biskopsö i Serarpsjön, Näshults s:n. Vid Serarp går den stora
landsvägen fram, som sedan urgamla tider ledde upp från Kalmar, över
Vetlanda, till Stockholm. Borgkullen på Biskopsö har en regelmässigt
rund form; tornets inre fylles nu av nedrasad sten, yttermurarna äro som
vanligt gräsbetäckta och äro starkt sluttande. Trähus ha sannolikt rest
sig i närheten, och spår av odlingar finnas. Borgområdet på den rätt
vidsträckta ön, som har svårtillgängliga stränder, är avgränsat genom en
grav. Enligt en mycket gammal tradition skall den siste biskopen, som
här vistats, hava blivit innebränd.
Västra härad synes under den äldre medeltiden haft sitt förnämsta
fäste i Sundholm, vilket även sedan omtalas med hövidsmän, t. ex. av
familjen Sture. Var Sundholm legat är ännu icke fullt uppklarat; troligt
är att den låg vid en sjö eller mellan två sjöar i Hultsjö socken. Ett
Sturegods var Ekesjö-Hovgård beläget i en liten sjö nära det nuvarande
Sävsjö; den ståtliga ruinen visar en Vasatidens borg, men den omsluter
rester från medeltiden. Från medeltiden — om än dess senare del —
stammar också Björnskogs borgruin (nyligen utgrävd av Karin
Landergren).
Bland kyrkorna vid Emåns vattensystem hade Skepperstad ett fast
torn. Så också något väster ut Norra Ljunga. Med denna kyrka ha vi
emellertid kommit över vattendelaren och in till de åar och sjöar, som
ge sitt vatten till Lagan.
Lagasystemet är utmärkande för Finnveden. I Vidöstern mötas vattnen
från den övre Lagan och de österut belägna sjöarna, som utfalla genom
Toftaån. Här i hjärtat av Småland låg den gamla kulturhärden Nydala
cistercienskloster; och söder därom Rydaholm, en socken, som skjuter
ned som en kil i Värend. Det ligger en viss sannolikhet i den gissningen,
att Linköpingsbiskopen låtit bygga Rydaholms kyrka med ett väldigt
dubbeltorn som en parallell och som en motsats till Växjö domkyrka — båda
tornen stå ännu kvar, om än Växjötornet förlorat sina båda spiror. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
