Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. BEVAKNINGSLINJER. En rundvandring genom det centrala Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nedanför Alvastraborgen — varav den högintressanta borgkyrkan är
till den nedre delen bevarad, och där man något längre ned funnit det
Sverkerska gravkapellet — låg Hästholmen, den urgamla överfartsorten
till Västergötland, säkerligen en gång försedd med ett vårdtorn. Kyrkorna
runt omkring ha kraftfulla torn. I norr reste sig vid Tåkern borgarna
Tuna och Herrestad, den sistnämnda vid Kolsbro, där sjöns vatten faller
ut. Öster om Herrestad möter oss Bjälbo på vägen till Skänninge med
Folkungaminnen, Birger Jarl kallade sig »till Bjälbo», och till kyrkans
breda torn förlägger traditionen Ingrid Ylvas bostad. Ute på ett näs vid
Vättern ligger Örberga med det präktiga tornet, byggt efter samma
modell som kyrktornet vid Husaby kungsgård i Västergötland.
Det rika jordbruksområdet i sydvästra Östergötland begränsas i öster
av Svartån, som kommer från Sömmen. Vid detta vattensystem har ett
och annat fäste legat. Vid åns utlopp från Sömmen ligger »Slottsbacken»
vid Eklabo och längre upp, ej långt från den västra Hålavedsstigen,
påträffas husgrunder vid Mossebo (enligt meddelanden av Sven Pira). Den
stora spärren mötte vid Kilarpssjön med fästet Svaneholm, som under
senare medeltid kallades Garpe slott. Av detta fäste finnas väldiga rester
kvar, bland de ståtligaste vi äga från äldre medeltid (fig. 5 och pl. VI, VII).
På en holme, nu (under den torra årstiden) landfast och övervuxen med
en härlig vegetation av ask, hassel och olvon, reser sig till tre våningars
höjd murarna av ett rundtorn vars nedersta våning synes ha inrymt en
kyrksal, vilken öppnat sig genom en båge till ett utanför borgen
framskjutande absidkor. Borgen har — kanske under en andra byggnadsperiod
(1300-talet) — omgivits av murar i fyrkant, närmast inneslutande
en borggård. Mot landsidan har dessutom varit grav och vallar. Längre
bort förde till fastlandet en (kanske först på 1300-talet uppförd) lång
bro, vilken — väl på grund av kopparnaglarna i broplankorna —
kallades »kopparbron». Denna borg bevakade den inre Holavedsvägen upp
till Linköping. Nu tätnar ringen av fasta kyrkotorn. Det berömda Kaga
ligger vid åns inlopp i Roxen. Andra kyrkor nämnas strax nedan.
Vid den stora älvens utlopp i Vättern har sannolikt tidigt rest sig ett
värn eller vårdtorn vid Motala. Ett annat vid Boren: Ulvåsa, där, på
den landtunga varest åsen dalar ned i sjön, en befästning tidigt anlades,
genom en grav avskild från fastlandet. Den borgruin, som nu är synlig,
talar med sina gotiska spetsbågar om en något senare tid: det var Ulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
