- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
18

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilket erhållit benämningen hämoglobin. Dess utom
innehålla de andra ägghviteämnen samt fett och salter, i
hvil-kas sammansättning kalium och fosforsj^ra ingå såsom
väsentliga beståndsdelar. Föreningen mellan hämoglobinet och
blodkropparnas öfriga beståndsdelar är af en mycket lös
beskaffenhet, ty genom allahanda inverkningar skiljas de
ganska lätt från hvarandra utan att i öfrigt väsentligt
förändras. Så verka bland annat upprepad frysning och
upptining af blod, starka elektriska slag samt blodets
utspädning med vatten. Detta sistnämnda är orsaken, hvarför
blod, som utspädes med vatten, får en så mörk färg. Vid
denna behandling upplöses nämligen hämoglobinet af
vattnet, och blodkropparnas öfriga beståndsdelar kvarstanna
såsom uppsvälda, ofärgade, nästan fullkomligt genomskinliga,
kulor. I detta tillstånd hafva de icke samma förmåga som
förut att återkasta på dem fallande ljusstrålar, och blodet,
synes därför vid påfallande ljus mörkt. Håller man då ett
icke altför tjokt lager af det så förändrade blodet mot
dagern d. v. s. betraktar det med genomfallande ljus, skall
man finna, att det från att vara ogenomskinligt
förvandlats till en klar, d. v. s. genomskinlig vätska. Denna
blodets färgförändring vid utspädning med vatten förklarar
den öfverdrift, till hvilken man icke sällan gör sig skyldig,
då man vill försöka skildra, huru mycket en person blödt
t. ex. vid näsblod eller dylikt. I de flesta fall uppfångas
det flytande blodet i ett kärl, som antingen förut
innehåller vatten, eller ock ditblandas stora kvantiteter sådant vid
tvättning, baddning o. s. v. Man glömmer då vattnets
närvaro, låter bedraga sig af vätskans mörka, intensiva färg
och talar om, huruledes en person förlorat kvarterstals med
blod, då hela förlusten kanske inskränkt sig till några få.
skedblad.
En alldeles motsatt inverkan på blodets utseende
utöfva koncentrerade lösningar af salt, socker och dylika
ämnen. De göra blodet ännu mera ogenomskinligt än förut,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free