Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik - Om fernissning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förra innehåller nämligen jämte harts även
olja. Någon enstaka gång kan man t. o. m. få höra,
att en konstnär använt linoljefernissa som
slutfernissa. Linoljefernissa är ingenting annat än kokt
linolja och torde som sådan ha medfört en enorm
gul-ning jämte slöjbildning.1
Som retuscherfernissa användes stundom
venetiansk terpentin, utspädd med fransk terpentin. Redan
Rubens och van Dyck rekommenderar detta bruk och
mot detta är intet att invända. Däremot lämpar sig
venetiansk terpentin icke som slutfernissa trots att
den icke gulnar. Den hartshinna, som den ger, är
nämligen så spröd, att den pulvriseras vid den allra
lättaste stöt och således utgör ett synnerligen svagt
skydd.
Om en fernissa skulle ge en i konstnärens ögon
för blank yta kan den nedmattas genom att han,
sedan den blanka fernissan är fullt torr, övergår den
med ett mycket tunt skikt av mattfernissa.
Mattfernissa består i de allra flesta fall av harts jämte en
vaxlösning. Mattfernissa av denna typ bör man två à
tre dagar efter uppstrykningen gnida med en torr
linnetrasa eller ett sämskskinn, varvid en mjuk, mild
glans uppstår. Den matta yta, som man dessförin-
1 Rörande benämningen på kokt linolja se sid. 56. Den
tekniska termen för vad vi mena med fernissa är lack.
Dessbättre har språkbruket numera förändrats, så att
linoljefernissa numera benämnes uteslutande kokt linolja.
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
