- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En skiss /
108

(1907) [MARC] Author: David Sprengel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och det grandiosa. Då hans intellektuella öga trots
den tillfälliga poetiska naiviteten och benägenheten att
i ögonblicket hålla till godo med illusion, och trots att
hans egentliga styrka låg på annat håll: i känslans
intensitet, såg ganska skarpt, kunde man undra, för det
första redan öfver, att han af vår på skrikande
motsättningar och allt möjligt likt Shakesperes historiska
dramers rika häfd öfver hufvud kunnat erhålla en dylik
sammanfattande och allmängiltig bild, sedan och i
synnerhet öfver, att han kunnat finna den passa för de
sista hundra åren och synnerligast för tiden efter 1865.
Svårigheten att begripa det minskas emellertid dels
af att han icke kan sägas ha behållit eller vidare
utvecklat föreställningen, dels af att den egentligen icke
varit hans eget barn, snarare en nevö eller ännu bättre
en gudson. Hans vän Heidenstam är fadern, han själf
blott faddern, som varit med att hålla den till dopet.
Det lyriska i hans åskådningssätt på denna punkt
bestod ej allenast af hans egen lyrik: det återklingar
ännu mer af denne andre af 90-talets stora lyriker.

När Levertins lyrikertid var lupen till ända och
hans nya, af Vetandets gudomlighet och själ inspirerade
författarskap begynte, var hans uppfattning säkerligen
på väg att till det väsentliga ombildas. Hans senaste
svenska studier visa en allt mindre lust att försköna
eller bortresonnera ledsamma fakta, hans bemödande
går allt tydligare endast ut på att träffa det riktiga.
Hans kärlek till den fosterländska kulturen känner
numera icke ängslan och fruktan: den enda stolta
kärleken 1

Studiet af historien hade med nödvändighet skänkt
honom ett undan för undan större och vidare begrepp
om landet och folket. När han nii för sig själf jäm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olevertin/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free