Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII. Ännu ett brev — ock ett till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
ningens skull — han kan då bättre hjälpa sina
närmaste i Sverige. Det är i en stad härute —
som han fick anställning i statens tjänst vid
elektricitetsverkets affärsavdelning — ett bevis
på det förtroende man hyste för honom. Och den
platsen har han nu innehaft ett halvt år, tills
nyligen något inträffade, som alldeles förändrade
hans ställning.
Jag — som är hans ende verklige vän i detta
land — fick telegram att Ragnar blivit allvarligt
skadad vid en explosion och var förd till
sjukhuset i staden. Lyckligtvis kunde jag få
tjänstledighet på några dagar och skyndade till Ragnar,
som jag fann ytterst medtagen — till min stora
sorg. Men det var frid, som lyste ur hans ögon,
och han klagade aldrig över sina plågor. Jag
kan inte tala mycket härom — det var svåra
dagar — svårare kanske för mig än för honom.
Han orkade tala ytterst litet, men hans vänliga
leende talade mer än ord; och på hans begäran
läste jag ibland ett kort stycke ur Bibeln, som
låg på det lilla bordet vid sängen. Innan han
reste till denna stad hade han sagt mig att om
något oförutsett skulle träffa honom, så låg i
hans Bibel ett förseglat konvolut, utan adress,
innehållande två likaledes förseglade skrivélser
till två personer i Sverige — deras adresser voro
angivna på kuverten — det ena till hans mor,
det andra till en vän — och dem bad han mig
befordra i händelse av hans död. Nu påminde
han mig därom med en handrörelse och ett par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
