Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Flög kanske genom moder Kaos’ dunkla själ,
då hon i födsel våndor låg med denna värld,
en plötslig hägring af en värld, ur stånd att här
i himmelsk renhet få sin form och verklighet?
Har då, i häpnad öfver synens majestät,
hon genombäfvats af en trånad, som är kvar
i mänskolängtan till en mänsklig mönsterbild?—»
heter det i dikten »Ar/från kaos.» Men denna
dunkla, aningsfulla förnimmelse tar i hans själ
allt fastare och klarare former. Idealbilden
danas ut för hans inre öga, med allt jemt växande
klarhet Allt skarpare formulerar han sin
fordran: forma dig efter detta mönster! Allt mer
fjärrskådande blir hans blick för tingens
innersta väsen. Till sist står det klart för honom
den djupa sanningen att den mänskliga
idealbilden i sig innefattar förbindelsen mellan det
goda och det sanna i högsta form, och att vi på
vandringen mot detta mål fått tvenne
ledstjärnor: samvetet och förnuftet Ju tydligare dessa
ledstjärnor lysa vårt inre, ju rakare går vägen
mot idealet Men då ondskan och
okunnigheten draga sina moln förbi dem, då går vår
vandring genom natt och mörker. Idealbildens
utdanande blir därför en dubbel verksamhet:
skärpandet af förmågan att skilja mellan godt och
ondt och det godas efterföljelse samt förnuftets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
