Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hviska ett ord i ditt öra: vi skulle säga dig:
”vår själ lefver, och vi längta att möta dig!” Mo-
der, skulle du då se upp och med din hulda blick
söka de kropplösa gestalterna, som förde till dig
en helsning från grafvens andra sida?”
”0 mitt barndomshem! J vänner, som delade
mina barnsliga nöjen! Skall jag någonsin återse
eder? Fanny, du min första vän, är du ännu lika
glad, som den tid, då vi lekte tillsammans? Cla-
ra , har du glömt mig? O min älskade Maria,
minns du ännu vår vänskap, förvarar du ännu mi-
na bref? Ack, dina ligga i hafvets mörka djup!
Jag har blifvit ensam med min fader — ingen, in-
gen ser mig mera och följer med ett vänligt små-
leende mina steg! Då jag kommer och ljudet hö-
res af mina fötter på klippan, lyssnar min fader,
och hans ansigte är spändt af fruktan att det kun-
de vara en fiende. Jag skyndar att tala till ho-
nom, för att framkalla den faderliga ömhetens ut-
tryck på hans åldriga anlete. Han ropar mitt namn
och jag flyger att omfamna honom: han lägger
sin hand på m itthufvud, och hans fadershjerta väl-
signar mig!”
”0 Fanny, o Clara, o Maria! Jag är långt
borta, kanske för evigt skild ifrån eder, ty ocea-
nens vågor hvälfva emellan oss; men jag ville sä-
ga för eder, att en ädel faders välsignelse är för
en dotter mera värd, än nöjen och vänner, änlyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
