Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
get, der hennes far ännu slumrade. Då hon ned-
lade kläderna på den torra sanden bredvid honom,
vaknade han, och ropade genast Helena.
Flickan satte sig bredvid honom, och berät-
tade, medan hon hvilade sig, hvad hon gjort. I
den gamles ansigte målade sig uttrycket af den
lifligaste oro under hennes berättelse, som han ti-
gande afhörde.
Hon blef bestört öfver detta hans uttryck,
och frågade om han ogillade hennes företag.
”Mitt barn!” sade den gamle och tryckte hen-
ne ömt till sitt bröst: ”du bar nu, genom vår olyc-
ka, på en gång blifvit liksom flere år äldre. P å
ditt eget omdöme måste nu flere saker bero, i
hvilka du förut skulle kunnat rådfråga andra. Du
är nu myndig, ty äfven mitt lif beror af ditt. Sjelf
far du derföre nu mera döma om det är farligt
eller icke, som du företar dig; men, mitt barn,
min Helena, tänk derpå, att om du vågar dig i
nagon fara, sa är det ieke blott dig sjelf och ditt
eget lif du vågar, utan äfven din tärs. Derföre
var försigtig, och säg för mig förut hvad du äm-
nar företaga, så torde jag väl med något godt
rad kunna bidraga till det bästa. Ehuru jag icke
kan se sakerna och deraf bedömma dem, så har
jag likväl sett så mycket, och har så mycken er-
farenhet, att du bör tro och lyda mig om jag rå-
der d>g något. Jag vet också att du gerna gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
