Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gipta balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gipta B. XVI.
127
man, þa gangær egh þæt til fullnaþa. Nu æru þæt
annö-þugh hion, ær til omynd giorþ æru, ok æru sua gamul, at
þe til ængsins för æru; haua baþin nöt ælla gaw baþin
frælse, þa gangær þær egh fulnaþær firi. Ær þæt salt bort
ælla löstis ælla döt, þa fulle bondin þreia markær firi þæt 5
ena huwþit ok sua, æn þæt ær lupit bort. Nu ær eghn
at andru hof þe; alla þa eghn hon kan fa agha ok ærua,
hon a til omynd ganga firi utan köpu eghn, ælla hon giptis
annan tima mæþ hænne, þa gangær þön eghn til omynd.
Nu skal bondin ut luka þa eghn, sum han in tok at andru io
hof þe, iam fulla til ha ok hamnu, sum han hana in tok;
hauær han hana köpt bort annurkost, æn skilt ær, þa skal
han sina iorþ firi fulla. Nu at þriþia hofþe skal han ut
luka siluær, æn þæt ær til, sua mykit, sum han in tok, egh
minna ok egh mera. Nu æn þöm skil a, þa skal han uita 15
mæþ fiughurtan manna eþe, tue af hænna niþium innan
þriþia knæ, — taki slika, sum han kan fa innan þriþia knæ,
þem fæmtan ära æru, egh tua bröþær — at æmgot ær ut
1. Fullnaþær m. Ersättning;
öfvers, därför ges ingen
ersättning.
3. þe i st. f. äldre þön.
3. För, n. fört, adj.
Duglig, i godt stånd, jfr nysv.
vapenför, vanför, arbetsför; i isl.
fèrr, hvars grundbetydelse är:
i stånd att resa (således af fara,
Fritzner 2).
4. Öfvers, då ges för dem
ingen ersättning [vid arfskiftet],
4. þæt näral. annöfught Mon.
5, 6. þæt ena Jiuwþit o:
den ena Hufvuddelen, jfr fl. 1.
7. alla fa eghn är ack.,
emedan eghn är ob j. till agha
ok ærua, men i nysv. måste
öfversättas såsom om där stode
all þön eghn, sum hon kan fa
agha ok ærua, a til omynd ganga.
Ett dylikt eller än mer
förvillande exempel på att hufvud-
satsens subjekt indrages som
objekt i relativa bisatsen, t. o. m.
fastän relät, sum är utsatt,
förekom ofvan KrB 13: 2.
8,9. Öfvers, o. förkl. om
hon ej gifter sig en gång till och
i detta gifte medför köpjorden.
11. Har (isl. hår) m. egentl,
årtulle; så kallades i
Östergötland och Helsingland, likasom i
Uppland ar (eg. åra), ett af de
distrikt, hvari kustlandet var
indeladt och hvilka skulle i
krigstider anskaffa hvar sin roddare.
Hamna f. distrikt inne i landet,
som skulle uppställa en krigare.
Jfr Schlyter: Om Sveriges äldsta
indelning i landskap s. 15 ff. —
Öfvers, underkastad lika stora
utskylder för krigstjänsten till
sjöss och lands (således varande
af lika stort värde som förr).
13. firi o: i dess ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
