Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östgötar i Stockholm under gångna tider. Af Fil. Doktor Kjell Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
familj, där de sammanbragta barnen voro anledning till stridigheter, vadan lian just
ej hade någon glad barndom. I skolan i Linköping var han en slät lärjunge men hade
naturvetenskapliga intressen, om vilka dåvarande lektor Hornstedt tog hand, och till
Uppsala avfärdades han med ett testimonium, att "Berzelius med lyckliga naturgåvor
förenade mindre goda seder och vore en yngling af ett tvätydigt hopp", ett intyg som
ingett mången lat och obegåvad skolyngling en hoppfylld glädje allt sedan det avgavs.
Förfäderna hade i tre led förut varit präster upp till Jöns Håkansson (f. 1612 d. 1695),
som arrenderade Bergsäter i Motala socken varav namnet Bergzelius, ändrat till
Berzelius, kommer. "Han ämnade först bliva präst, men under studierna i Linköping vändes
hans håg uteslutande på naturvetenskaperna, för vilken ombytlighet han mycket och
skamlöst förföljdes." I Uppsala studerade han till läkare och blev med. doktor 1804,
men hade under tiden varit lärare vid Kirurgiska skolan i Stockholm. Han var också
fattigläkare på östra delen av Norrmalm sistnämnda år. Han blev 1810 professor vid
Karolinska institutet, till vars utveckling till medicinsk högskola ban bidrog, och för att
höja läkarbildningen stiftade han 1807 Svenska Läkarsällskapet. Som kemist blev han
en nydanare. Hans arbeten inom denna vetenskap omfattar hela dess område. Från
att vara en beskrivande lära gjorde han kemien till en exakt naturvetenskap, där man
kunde räkna. Hans analyser voro finare än någons tidigare, och därför kunde han
som Linné se djupare in i naturen. Han införde det ännu begagnade kemiska
beteckningssättet, genom vilket man genast kan se en kemisk förenings sammansättning och
i vilka proportioner olika element däri ingå. De s. k. bestämda proportionerna, i vilka
ämnen ingå i en förening, är hans för alla tider bestående upptäckt. Själv kunde han
komma till detta genom otaliga noggranna experiment. Han undersökte så flertalet
bekanta föreningar. Detta att kunna uträkna vikten på alla ämnen som ingå i en förening
var något nytt, det var en ny vetenskap han skapade. "Klarhet och sanning" var hans
valspråk, och i enkel och flärdfri form framställde han sina rön i över 200 särskilda
avhandlingar. Han skrev en så fin naturvetenskaplig prosa att den kan sägas vara
mönstergill, han blev också en av de aderton i Sv. Akademien som utmärkelse för sin
"behandling af svenska språket i vetenskapliga skrifter". Ej blott den oorganiska
kemien omskapade han, han ägnade sig också åt den organiska djurkemien, och där blev
han grundläggare av den fysiologiska kemien. Inom den organiska kemien blevo en
del av Berzelii idéer snart övergivna, men inom dennas storartade utveckling finnes
ännu Berzeliis kemiska beteckningssätt, som räcker till formel för den mest invecklade
vitamin. Han adlades 1818 och blev friherre 1835 på sin bröllopsdag, då han gifte sig
med statsrådet Poppius’ dotter, som överlevde honom. Själv dog han i Stockholm 1848
och hon dog 1884. Hans staty restes 1858, där den nu står. Det cirkulerar den
anekdoten att friherrinnan Berzelius på en bjudning blivit tillfrågad om barons hälsa och
därvid svarat: "Min man står staty i Berzelii park." Få dödliga ha fått så många
utmärkelser som Berzelius. Han var medlem av de flesta svenska och 81 utländska
vetenskapliga samfund. Hela den bildade världen sörjde hans bortgång. Han begravdes
på Solna kyrkogård. Ätten Berzelius dog ut med stiftaren men släkten Berzelius
fortlever i Östergötland.
En personlig lärjunge till Berzelius var Gustaf Emil Pasch, som var född i
Norrköping 1788. Han hette egentligen Berggren och jämte sin broder Nils Fredrik antog han
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
