- Project Runeberg -  Ödemarkens hemlighet /
167

(1918) [MARC] Author: Ernest Favenc Translator: Richard Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -

Tjugufjärde kapitlet. Brand i öster. — Brown återvänder till källan. — Flera torra raviner upptäckas.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med att ha åtminstone något att inrapportera. När
Morton snart nog inträffade på platsen, hade även
han egendomligt nog påträffat en lika uttorkad
flodränna. Brown skisserade upp de olika ravinerna på
en bit papper.

»Det slår mig», sade han, »att dessa båda, därest
de nu fortsatta i de riktningar de hade, när ni
upptäckte dem, torde sammanlöpa med den, som jag
gjort bekantskap med, icke synnerligt många mil från
ett ställe, där jag hade mitt nattläger.»

»Om vi skulle dela på oss», föreslog Morton.
»Ni och Charlie med reservhästarna följa till
exempel den flodränna, som Charlie påträffat, medan jag
tar de svarta samt de återstående hästarna med mig
åt det andra hållet. Om er teori håller streck, böra
vi då åter mötas, där ravinerna sammanlöpa. Det
parti, som först kommer dit, inväntar det andra.»

»Men om det inte skulle finnas vatten i
någondera rännan?»

»Så kunna vi vända om hit.»

»Och om er ravin stöter till vår på ännu något
ställe högre upp än där vi träffa på en
föreningspunkt eller tvärtom, hur skall då det partiet, som
gjort halt vid den längre ned belägna
föreningspunkten kunna veta huruvida det andra partiet väntar på
något ställe högre upp?»

»Hm, det där vänder upp och ned på
alltsammans», puttrade Morton. »Men jag föreställer mig,
vi kunna klara ut saken genom att följa ravinen
ett stycke till uppåt eller nedåt.»

»Gott, det låter höra sig», tyckte Brown. »För
övrigt äro vi väl inte sådana perukstockar, att vi
förlora känningen av varandra, därför att vi ridit några
mil åt skilda håll.»

På morgonen blev den dryftade planen omsatt i
handling, i det att sällskapet lämnade källan, som de
hoppades för sista gången. Den ravin, som Brown

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/odemarke/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free