Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Åttonde kapitlet. Charlie användes som fälla. — Den gamle vite mannens död. — Striden i grottan. — En katastrof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Slå den här göken i skallen!» ropade Brown
och släppte sin sprattlande fånge för att kasta sig över
den nya fienden.
Morton tilldelade vilden ett bedövande slag med
sin waddy
[1], och vände sig därpå om för att hjälpa
sin vän. Huru stark Brown än var, skulle det dock
ha blivit svårt nog för honom att utan hjälp komma
till rätta med den rasande Columbus. Nu var denne
snart övermannad och fängslad med remmar.
»Var är Charlie?» ropade Morton och ilade i
riktning mot det skumma hörnet av grottan. »Det
har bestämt hänt honom något.»
»Ingen fara, gamla gosse! Här ä’ jag!» svarade
Charlie och trädde fram från ingången till ännu en,
längre in belägen håla.
Efter att först hava tillsagt Billy att stanna kvar
för att bevaka fångarna och nedskjuta dem, därest
de försökte fly, följde nu de båda vita sin unge
kamrat, därvid lämnande bakom sig en sällsam scen —
Billy Button på post vid ingången till hålan, de båda
vildarna liggande utsträckta på marken och de för
kannibalfester dödsdömda fångarna, vilka hela tiden
iakttagit en hopplös likgiltighet, alltjämt
sammanträngda i en klunga.
Inne i en trängre grotta än den de nyss lämnat
och vilken i likhet med denna erhöll sitt sparsamma
ljus genom rämnor i taket, påträffade de den gamle
mannen, sittande på marken och med halvt slocknade
ögon stirrande på de ovanliga gestalterna, vilka han
synbarligen med möda förmådde urskilja. Med några
hastigt framviskade ord anförtrodde Charlie sina
vänner, att han talat till den gamle och att denne
måhända kunde höra vad som yttrades till honom.
»Försök omigen!» uppmanade Morton ivrigt.
Charlie lutade sig ned och ropade i den gamles
öra: »Engelsman! vit man!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
