Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida -
Andra kapitlet. Infödingarnas begravningsplats. — Billys förklaring. — Insnärjda i djungeln än en gång. — En egendomlig väg upptäckes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avstånd, hos vilka befintligheten av vatten tydligt
bevisades genom de vita »corellas», som kretsade
ovanför dem.
Det dröjde icke länge om, förrän hela sällskapet
var bekvämt lägrat vid ett lämpligt anbragt vattenhål
medan hästarna fråssade på saftigt blått mitchellgräs.
Brown satt just och njöt som bäst av sin ständigt
blossande pipa, då Billy, som strövat runtom
lägret, närmade sig och yttrade:
»Inte vila här.»
»Vad står nu på?» frågade Brown.
Billy sträckte ut fingret mot en skogsdunge i
närheten och gav den andre ett tecken att följa.
Brown lade nu märke till att trädtopparna föreföllo
att vara ovanligt täta och tunga, men först när
han kommit närmare, fick han förklaringen härtill.
Så gott som vartenda träd uppbar nämligen ett slags
klumpigt åstadkommen ställning av grenar, och på
varje sådan ställning låg fastbundet antingen ett
vitnat skelett eller ett mumietorrt lik. Marken därunder
var beströdd med ben och dödskallar, som fallit ned.
Brown tillkallade de återstående två i sällskapet, och
samtliga betraktade med hemska känslor denna
egendomliga begravningsplats.
»Jag har många gånger förut sett döda upphängda
på detta sätt», yttrade Morton, »men aldrig i så stort
antal som här. De måste finnas i hundratal.»
»Flera än två och två sammanbundna har jag aldrig
påträffat», förklarade Brown. »Så egendomligt»,
fortsatte han efter en närmare undersökning, »samtliga
kroppar, som ha sitt torra skinn fastsittande i
pannan, ha även ett rött märke målat på samma
ställe.»
»Inte stanna här», påyrkade alltjämt Billy. »En
död efter annan stiga upp och vanka omkring.»
Hans inpass bidrog till att skingra den dystra
stämning, som framkallats vid åsynen av så många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
