Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trädde ännu under en mycket mild form och åtföljdes ej af någon
ovilja mot konungahuset, som tvärtom var föremål för allmän
hyllning. Under de följande åren började missnöjet utbreda sig
bland allmänheten genom inverkan af en nu framträdande
oppositionspress, i främsta rummet tidningen Argus, och oppositionen
vann sådan styrka, att vid riksdagen 1823 ett verkligt motparti
kunde bildas; detta parti riktade skarpa anmärkningar mot
regeringen samt påyrkade utvidgad tryckfrihet, indragning af
öfver-flödiga embeten, besparingar inom försvarsverket m. m. Vid den
derpå följande riksdagen 1828—30 ordnades ändtligen penning- jjjj,
väsendet genom en af grefve Schwerin föreslagen myntreglering
(realisation). Denna plan, som redan nu antogs, men först 1834
fullständigt genomfördes, gick derpå ut, att silfverutvexlingen i
banken åter skulle börja, efter den grund, att en riksdaler specie
i silfver räknades lika med 22/3 rdr i bankosedlar och med 4 rdr
i riksgäldssedlar. Det stora nationalverket Göta kanal åtnjöt ännu
en gång betydligt understöd af ständerna och öppnades i sin
helhet 1832; det hade då inalles kostat öfver 10 millioner rdr bko. ,
Af företagets båda upphofsmän och ledare, von Plåten och B.
Santesson, fick den förre ej upplefva sitt verks fullbordan.
De förenade rikenas utrikes politik hade under dessa år
ej varit utan svårigheter. Stormaktérna inblandade sig nämligen
i den tvist, som uppstått om Norges andel i Danmarks statsskuld,
och sände från kongressen i Aachen (1818) en uppfordran till Karl
Johan att tillfredsställa Danmarks anspråk, men konungen
tillbakavisade med skärpa denna inblandning och häfdade med kraft
de förenade rikenas sjelfständighet. Tvisten uppgjordes slutligen
under Englands bemedling. — Mindre hedrande för Sverige blef
utgången af den s. k. skeppshandelstvisten. Regeringen hade
nämligen till utländingar försålt några gamla krigsfartyg, men då dessa
voro ämnade att användas af de upproriska sydamerikanska
fristaterna, inblandade sig ryske kejsaren i saken och nödgade
regeringen att låta köpet återgå. Samtidigt dermed väckte
Ryssland anspråk på en del af norska Finnmarken; det lät sig dock
nöja med en fördelaktig gränstraktat (1826).
I juli 1830 inträffade i Paris den nya statshvälfning, som jjjjj
kallas juli-revolutionen och som blef signalen till åtskilliga
folkrörelser i olika delar af Europa. Karl Johan betraktade dessa
hvälfningar med oblida Ögon och slöt sig allt närmare till Ryssland,
som då beherskades af den kraftfulle kejsar Nikolaus. Då nu både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
