Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I rikets inre styrelse var konungen enligt den nya
regeringsformen af 1772 så godt som allrådande. Regeringsformen var i
många stycken sväfvande och obestämd, för att lemna så mycket
större utrymme åt konungens personliga verksamhet. Rådet,
som endast ansvarade inför konungen, saknade regelmässigt
inflytande på riksärendena, hvilka konungen mest afgjorde
tillsammans med statssekreterarne och någre förtrogne. Konungens
förnämste rådgifvare under den första tiden voro bröderne Karl och
Ulrik Scheffer, af hvilka den senare var hans kanslipresident, samt
Liljencrantz. Afven ständernas makt var enligt regeringsformen
ganska kringskuren: de egde väl andel i lagstiftningen, men deras
bevillningsrätt blef mycket ofullständig, då de ej sammankommo
på bestämda tider, ej häller hade någon egentlig kontroll öfver
statsmedlens användning. Deremot hade konungen bundit sina
händer i utrikes ärenden, ty han egde ej att utan ständernas
samtycke begynna anfallskrig.
Yid ständernas hemförlofvande 1772 hade Gustaf III sagt
sig vilja återse dem efter sex år, och i enlighet härmed kallades
de till riksdag i Stockholm 1778. Ständerna, som stodo fadder .
åt den under riksdagen födde kronprinsen, voro vid det bästa
lynne och täflade i att visa konungen sin tacksamhet och sitt
underdåniga nit. De antogo äfven till större delen konungens
lagförslag, hvilka gingo ut på att inskränka dödsstraffet och förmildra
strafflagens hårdhet, och på ständernas begäran stadgade konungen
några år derefter fri religionsöfning för inflyttade utländingar;
äfven Judame fingo nu vissa borgerliga rättigheter.
Det vänskapliga förhållandet till grannstaterna hade
småningom blifvit återställdt, och Gustaf III sträfvade i början att
upprätthålla fred i Norden. För detta ändamål gjorde han ett
personligt besök i Petersburg hos kejsarinnan Katarina, som
bemötte honom med stor utmärkelse. Han lyckades äfven bevara
Sveriges neutralitet i den stora kampen emellan England och dess
nordamerikanska kolonier: en Örlogsflotta utrustades att skydda
den svenska handelsflaggan mot de krigförandes, i synnerhet
Englands, kaperier, och för samma ändamål ingick Sverige 1780 med pjj
Ryssland och Danmark den väpnade neutraliteten, hvaraf
den svenska regeringen egde största förtjensten. Genom denna
kraftfulla politik förvärfvade Gustaf HI åt Sverige Europas
aktning och återställde dess sjunkna anseende; den svenska handeln
Odhner, SverNar.o. Datm. HOitoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
